Atlanten är korsad / The Atlantic is made

Onsdag 25 jan 2012           Guadeloupe
Trip: 2190 nm                 Totalt: 7040 nm

Svårt att ge de höga vågorna rättvisa
Difficult to show the high waves



Tångruskor / Patches of sea weed



Solnedgång / Sunset



En regnby på ingång / A squall is closing in

Sett akteröver, rullar till 30 grader på vardera sidan 
Looking aft, rolling 30 degrees on each side

Bordsskick på Atlanten / Dinner Atlantic style

          Lördag förmiddag syntes en mörk rand vid horisonten på styrbords bog. Den växte upp ur havet och kunde snart identifieras som La Desirade, en av öarna utanför Guadeloupe. En underbar känsla att se land efter mer än 2 veckor till sjöss. Vi fortsatte att spana efter Guadeloupe, vars närmaste del är låg och platt. Snart syntes de höga bergen på Guadeloupes bortre del. Möter det första handelsfartyget sedan Kap Verde. Endast två segelbåtar har synts under hela vägen. Efter ytterligare en halv dags seglats i 10 m/s läns kom vi i mörkret fram till bojarna i inseglingsleden till Pointe-à-Pitre. Här har man gröna bojar och ljus om babord, alltså tvärtom mot i Europa. Amerika har utmärkning enligt IALA B, medan resten av världen har IALA A. Känns ovant i början, ungefär som att köra bil i vänstertrafik.

Guadeloupes berg i solnedgången
The mountains of Guadeloupe in sunset

            Efter 17 dagar och 2 timmar fälldes ankaret utanför Pointe-à-Pitres hamn bland andra ankarliggare. En seglats som gått mycket bra med en förvånansvärt stadig passadvind som blåst från samma riktning och inte varierat så mycket i styrka. Inga problem på vägen, inget har gått sönder, allt har fungerat enligt planerna. Cikadorna och nattfåglarna har konsert i träden iland. Lägger oss i kojer som inte gungar och sover djupt hela natten utan avbrott för utkik.
           Vaknar söndag morgon till klockringning i kyrkorna. Pelikaner flyger runt båten på spaning efter fisk och högt upp i skyn svävar fregattfåglar. Vi behöver en ny fågelbok, vår svenska räcker inte långt här. På eftermiddagen anländer vännerna på Kahiba och ankrar i vår närhet. Vi är alla lika stolta över att ha korsat Atlanten.

Kolonitidshus i Pointe-à-Pitres centrum
Colonial style houses in the centre of Pointe-â-Pitre

            Guadeloupe är en del av Franskrikes s.k. ”havsregion”. Här talas franska och eurosedlar är betalningsmedel. Inklareringen är verkligen obyråkratisk. På marinans hamnkontor står en dator där man knappar in uppgifter om båt och besättning, dokumentet printas ut och stämplas av marinapersonalen. Det är allt! Tyvärr inga stämplar i passet, vilken besvikelse!
           Efter två nätter flyttar vi över till marinan för att få tillgång till elektricitet och vatten. Hela båten inklusive mast och segel behöver spolas av från salt och en del kvarvarande fint Saharastoff. Mest franska båtar i marinan samt OE 32-an ”Gorm” från Göteborg med tre grabbar ombord.

Förtöjd i marinan i Pointe-à-Pitre
Moored in Pointe-à-Pitre’s marina

Mer om Guadeloupe följer i nästa resebrev.


Wednesday 25 Jan 2012          Guadeloupe
Trip: 2190 nm                       Total: 7040 nm
          Saturday morning a dark line was visible at the horizon on our starboard bow. It grow up from the sea and could soon be identified as La Desirade, one of the islands outside Guadeloupe. A wonderful feeling to see land after more than 2 weeks at sea. We went on looking for Guadeloupe, whose closest part is low and flat. Soon the high mountains on Guadeloupe’s further part became visible. We meet the first cargo ship since Cape Verde. Only two yachts have been seen during the whole trip. After another day’s running in 20 knots of wind we picked up the buoys in the dark at the entrance fairway to Pointe-à-Pitre. Here the green buoys and lights are on the port side, contrary to Europe. America has buoyage according to IALA B, while rest of the world uses IALA A. There is a strange feeling in the beginning, like driving a car in left hand traffic.
         After 17 days and 2 hours the anchor was dropped outside the harbor of Pointe-à-Pitre among other yachts at anchor. The trip across the Atlantic has been successful with surprisingly steady trade winds blowing from the same direction and without major changes in strength. No problems underway, nothing broken, all has performed according to plans. Birds and cicadas give a night concert in the trees ashore. We go to beds that do no rock and had a deep sleep the whole night trough without any breaks for look-outs.
             Church bells wake us Sunday morning. Pelicans fly around looking for fish and frigate birds fly high up in the sky. We need a new birds guide, the old Swedish one is useless here.. Our friends on Kahiba arrive in the afternoon and drop anchor nearby. We are all very proud of having crossed the Atlantic.
             Guadeloupe is part of the so called “sea region” of France. The local language is French and euro is the currency. The customs clearance is very unbureaucratic. There is a computer in the marina office upon which you insert info of the crew and yacht, the document is printed and stamped by the marina staff. That’s all! Sorry, no stamps in the passport!
              After two nights we move to the marina to get electrical power and water. The whole yacht including mast and sails need to be flushed with water to get rid of salt deposits and the fine dust from Sahara. French yachts are in majority in the marina. Here is also the yacht “Gorm” from Gothenburg with three young lads.

More about Guadeloupe in next letter.

En vanlig dag på Atlanten 2 / An ordinary day on the Atlantic 2

14:e dagen på väg till Guadeloupe. 75% av sträckan avklarad. Vackert väder, mestadels solsken, 28 grader både inne och ute. Fortsatt fin gång, slör i 5-6 knop. Under helgen gjordes ett nytt dygnsrekord 154 nm i friska vindar. Förmodligen hjälpte medströmmen till det fina resultatet. Har inte sett några båtar eller fartyg senaste veckan, men kortvågsradion bekräftar at det finns några därute någonstans.

När vågorna är högre än 2 meter och kommer snett akterifrån (slör) vrider de båten ur kurs och vindrodret har svårt att korrigera innan nästa våg träffar båten. I dessa situationer använder vi autopiloten, som "lär" sig vågmönstret och styr bättre. Ibland får vi regnstänk och t.o.m. någon regnskur som hjälper till att spola bort det fina dammet från Sahara.

Watermakern som avsaltar havsvattnet till dricksvatten har vi installerat själva. Härligt att kunna ta en dusch i sittbrunnen efter en varm dag. Den körs var 3:e dag för att fylla på vattentanken. Det går utmärkt när vi ligger still, men nu under kraftig rullning visar det sig att vattenintaget suger luft ibland. Då avstannar processen och filtren måste luftas. När båten tas upp på land nästa gång för underhåll kommer intaget att flyttas långt ner i kölsvinet. Mer svåråtkomligt, men nödvändigt. Om watermakern skulle strejka har vi 50 liter flaskvatten i reserv.

Vissa dagar ser vi små tångruskor i vattnet. De ligger som uppträdda på pärlband i vindriktningen. Marelden glimmar i kölvattnet på nätterna. Annars är det mycket litet liv ovanför vattenytan, inga fåglar, valar eller delfiner. Det blir säkert mer när vi närmar oss land.

Ett utmärkt sätt att fördriva tiden är att lyssna på ljudböcker. Nu är det en spännande CD med en av Jan Guillous böcker som snurrar. När sjögången tillåter utförs några småjobb, förutom brödbak kan det vara att tagla några tampar, redigera foton eller montera något extra handtag på strategiskt plats att hålla sig i under sjögång.

Så kallade squalls, regnbyar med kraftig vind, börjar dyka upp allt oftare nu under den andra hälften av vår seglats. De syns redan på långt håll som mörka molnbankar. Även på radarskärmen syns de som svarta fläckar, vilket är en bra varning nattetid. Någon hade därför kallat sin radar för squall TV. Visar sig squallen komma mot oss, minskar vi segelytan och är beredda både på vindökningar och plötsliga vindvridningar. Hittills har de inte inneburit några större problem.



The 14th day underway to Guadeloupe. 75% of the trip is made. Nice weather, mostly sunshine, 28 degrees centigrade both outdoors and in the saloon. Still fine sailing, broad reach 5-6 knots. A new day record was made in the weekend 154 nm in fresh winds. Probably there were some help from the current. Have not seen any ship or yacht for the last week but the shortwave radio indicates there are human beings out there somewhere.

When the waves are higher than 2 meters and coming on the quarter they turn the yacht out of course and the wind pilot has a difficulty to get the yacht on track again before the next wave hits the hull. Under these circumstances we use the autopilot which "learns" the wave pattern and steers much better. Every now and then we get some rain drops and even some showers that clean the Sahara dust from Xavita.

The watermaker that desalinates the seawater to potable water we have installed ourselves. Nice to be able to have a shower in the cockpit after a warm day. It is run every 3rd day to fill up the water tank. That's no problem when at anchor, but when underway and rolling the sea water intake sometimes sucks air. That makes the process stop and the filters has to be bleeded. When the yacht will be on the hard next time for maintenance the intake will be replaced deep down in the bilge. Not so easy to access, but necessary. If the watermaker would be out of order, we have 50 liters of bottled water as a reserve.

Some days there are lot of sea grass in the sea. They lay like pearls on a string in the wind direction. At nighttime sea fire (small algea) glitters in the wake. Otherwise there is not much life on the sea surface, no birds, no whales or dolphins. For sure there will be more when approaching land.

A good method to pass time is listening to audio books. Now we listen to a thrilling CD of secret agents on mission in Middle East. When the rolling allows we can do some small tasks, besides baking bread it could be whipping line ends, editing photos or mounting some additional handle in some strategic place for a grab in the rolling seas.

So called squalls, rain with strong wind gusts, are encountered more frequently now during the second part of our trip. They are visible well in advance as dark cloud formations. Also on the radar they can be seen as black spots on the screen, which is a good warning signal during night time. That's why somebody called the radar "squall TV". If the squalls are coming closer, we reduce sail and are prepared both for gusts and change of wind direction. So far they have not caused any great difficulties.

En vanlig dag på Atlanten / An ordinary day on the Atlantic

Åttonde dagen på väg mot Karibien. Om någon dag är vi halvvägs. Svaga vindar de senaste dygnen har medfört korta dygnstapper, bara 100 nm. När farten sjunker under 3 knop orkar inte vinden fylla seglen när Xavita rullar i den ständigt närvarande dyningen. Seglen börjar då slå fram och tillbaka, förutom att det är enerverande, sliter flaxandet på seglen. Då blir det motorgång. Till helgen ska det komma mer vind.

Vad gör man en vanlig dag på Atlanten? Förutom tid till läsning och filosoferande är det en hel del uppgifter som ska göras. Eftersom båten rullar konstant tar allt tre gånger så lång tid att utföra. En rundtur på däck görs minst en gång per dag då allt kontrolleras. Inga linor får skava mot något. På några timmar kan ett skot skavas av mot t.ex. mantåget ( = relingen). Linor som löper genom block justeras så nötningen ej kommer på samma punkt hela tiden. Speciellt styrlinorna från vindrodret till ratten äts upp av blocken.

Tack och lov så är vi nu friska från salmonellan. Återigen är måltiderna dagens höjdpunkter. Fastän allt äts balanserandes ur djupa skålar smakar den hemkonserverade maten gott. Vi har laddat upp med egna konserver tillagade i tryckkokare. Dessutom har vi många köpekonserver i reserv. En strömslukande frys är inte att tänka på i en så liten båt, då behövs ett elverk för att klara elförsörjningen. Varannan dag fylls båten av ljuvliga dofter från brödbak. Allt matbröd bakar vi själva ombord.

Radiopratandet fungerar bra nu. En avsköljning med sötvatten av akterstaget, som även tjänstgör som antenn, och isolatorer var säkert det som behövdes. Nu kan vi t.o.m. höra de i radionätet som kommit fram till Karibien.

Eftersom det inte går några fartygsleder i denna del av Atlanten har vi lättat på vaktrutinerna. Frivakten får sova ostört 5-6 timmar, medan vakthavande slumrar med en äggklocka som ringer varje halvtimme för en snabb kontroll runt horisonten. Häromdagen passerade en segelbåt inom synhåll, så helt ensamma är vi inte.

Vi har också täta kontakter med barnen via sms och e-mail som vi skickar med satellittelefon och med kortvågsradion. Det är härligt att kunna delta i barnens och barnbarnens vardag fastän vi är så långt borta. Den moderna tekniken har sina ljusa sidor också.

(Glöm inte att gå in på länken längs upp i menyn till höger "Aktuell position")



Eighth day underway to the Caribbean. Halfway within some day. Light winds the last days have made short distances every day, only 100 nm. When our speed is lower than 3 knots the wind cannot fill the sails when Xavita is rolling in the swell that is always present. The sails start to flap, it is both going on your nerves and is damaging to the sails. Then we start the engine. Coming weekend will bring more wind.

What are we doing on an ordinary day on the Atlantic? Besides time for reading and philosophic thoughts there is quite a lot to do. As the yacht is constantly rolling everything take three times as long as normally to execute. A round tour on deck is made daily to check that everything is OK. No lines may chafe against something. Within some hours a sheet line may chafe to pieces against the guard rail. Lines running through blocks are adjusted to not have the chafe constantly on the same spot. Especially the blocks of the wind pilot are eating the lines to the steering wheel.

Thankfully we have overcome the salmonella. Again the meals are the highlights of the day. Although all meals are eaten balancing from deep bowls the home made tinned food taste superb. We have stocked up with own tinned food made in our pressure cooker. Additionally we have bought much tinned food as reserve. An energy consuming deep freezer is nothing for our small yacht and then you need a genset to take care of the electrical supply. Ever second day there is a lovely smell of bread baking. All bread is made onboard.

Communication via the short wave radio is functioning again. A fresh water rinse of the backstay, which doubles as an antenna, and the insulators made it go. Now we can even hear the yachts in the radio net that have arrived to the Caribbean.

As there are no shipping lanes in this part of the Atlantic, we do not take the watch schedule so seriously. The offwatch may sleep undisturbed for 5-6 hours, while the watch is slumbering with an alarm clock that calls every 30 minutes for a quick check around the horizon. The other day there was a sailing yacht passing within eyesight, so we are not completely alone on the sea.

We have also frequent contacts with our children via sms and e-mail sent from our satellite telephone and short wave radio. It is wonderful to take part of everyday life of our children and grandchildren although we are so far away. Today's technical innovations have their bright sides too.

(Don't forget to enter the link at the top of the menue to the right "Current position")

Atlanten 4:e dagen / Atlantic Ocean, 4:th day

Fjärde dagen på väg mot Karibien. Har avverkat 330 nm av de 2100 nm till Guadeloupe, som är vårt mål. Vi seglar ca 130 nm/dygn, vilket ger en snittfart på 5,5 knop. Frisk vind 8-10 m/s rakt akterifrån. 2 rev i storseglet och halvt utdragen genua på spirbom. Har även skotat kutterseglet midskepps för att minska rullningen, men det hjälper inte. Rullar 30 grader till varje sida. Jobbigt, speciellt vid matlagning och måltider. Tur att Birgitta har lagat färdiga portioner som bara behöver värmas.

Solen värmer gott på dagarna, ca 25 grader varmt. Nätterna är svala och då behoevs en tröja. Fullmånen lyser upp vår väg som en stark lampa. Vi är helt ensamna på havet så när som på någon ensam lira som flyger elegant i vågdalarna och söker efter mat. Ändå vet vi att det finns många seglare under horisonten, alla de som lämnade Kap Verde samtidigt med oss. Vi har ett radionät på kortvågen 2 gånger om dagen, då vi rapporterar position och väder till varandra. Tyvärr har vi strul med vår radio så vi kan bara höra men inte sända. Har man mycket elektronik ombord så ber man om problem! För att höja stämningen ombord spelar vi gladpop med Rolandz och Robert Gustafsson. Annars läser vi och har frågesport då vi bägge är vakna samtidigt. Allt väl ombord!


Fourth day on our way to the Caribbean. 330 nm covered out of the 2100 nm to Guadeloupe which is our destination. We're making approximtely 130 nm/day, resulting in an average speed of 5,5 knots. Fresh wind of 15-20 knots from right behind. 2 reefs in the main and the genua rolled out half way on a jib stick. To easy the rolling we also have our cutter sail sheted midships, but it doesn't help much. We're rolling 30 degrees to each side - very tiresome. Especially when cooking and having pur meals. Luckily Birgitta has prepared meals that we only have to heat up.

The sun is warm, 25 degrees during daytime. Nights are a bit chilly making us put on a sweater. The full moon lightens up our way like a bright lamp. We're all alone on the sea apart from a lonely shearwater bird elegantly skimming the water in the throughs of the sea looking for food. Although we do know the're plenty of other sailors below the horizon, all those who left the Kap Verde Islands at the same time as us. We have a radio network on the shortwave radio twice a day when we exchange positions and weather reports with each other. Unfortunately we're experiencing problems with our radio resulting in that we're only able to listen, not sending. Having a lot of electronic equipment onboard is like asking for trouble! To keep up a good spirit onboard we're playing happy pop music with Rolandz and Robert Gustafsson. When we're both awake at the same time there's reading and playing quiz games. All well onboard!

Äntligen på väg över Atlanten / The Atlantic crossing has finally begun

Onsdag 4 januari 2012, Mindelo, Cap Verde

Ikväll kom vi äntligen iväg mot Karibien. Det ska blåsa 7-10 m/s ONO vindar i 14 dagar som vi kan se på gribfilerna. Passar oss utmärkt. Just nu har vi platt läns i 8 m/s och gör drygt 5 knop. Låringssjö som vanligt så det rullar en del. 

Igår och idag var den stora avseglardagen. Alla har väntat på de här fördelaktiga vindarna efter all kuling. Om 2-3 veckor bör vi vara framme i Karibien. Vi siktar på Guadelope och ser var vi hamnar. 

Johan har varit uppe i masten och tvättat bort all fin Saharasand som färgat hela båten brun. Alla tampar och linor är stela av det. Bittan har gjort färdig mat för flera dagar framåt.

(Tyvärr är det inte möjligt med några bilduppdateringar under överfarten. De kommer i efterhand när vi kommit fram och får tillgång till internet igen. Under överfarten uppdateras bloggen av sonen Johannes baserat på kortare e-mail som skickas via kortvågsradion.)


Wednesday 4 Jan 2012, Mindelo, Cap Verde

Tonight we finally got on our way to the Caribbean. The wind is forcasted to 15-20 knots east-north-east for the coming 14 days accordignn to the grib-files. Suits us perfect. At the moment we're on a broad reach in 15 knots of wind making just over 5 knots of boat speed. Quatering seas as usual makes us roll quite a lot.

Yesterday and today was the big sail away-day. Everybody have been waiting for these advantageous winds after all days with gale force winds. In 2-3 weeks time we should arrive in the Caribbeans. We're aiming for Guadeloup, but we'll see where we end up.

Johan has been up the mast to wash away al lteh fine grained Sahara sand which as colored teh entired boat brown. All ropes and lines have gone stiff from the sand. Birgitta has been making ready to eat food for several days ahead.

(Unfortunately there's no possibility for picture updates durign the crossing. The will come after we have arrived and get access to internet again. During the crossing the blog will be updated by our son Johannes based on short e-mails sendt over the shortwave radio.)

Mindelo

Måndag 2 jan 2012              Mindelo

Trip: 50 nm         Totalt: 4850 nm

Inget gott att köpa, bara konserver = Frankfurterkorv på burk

Dyning

Kastbyar

Båten sliter i ankaret

Dis

Ingen sol

Diskodunk hela natten

Magsjuka

Ingen tomte

Ingen julmat

Inga julklappar

Objudna lättklädda damer försöker ta sig ombord i mörkret

         Vilken jul! Nog att vi var inställda på en annorlunda jul, men inte SÅ annorlunda!!!! Samtal med barn och barnbarn på julafton piggade upp oss.

           Guideboken hade skruvat upp våra förväntningar för mycket, därav de trista kommentarerna ovan. Vi längtar till Karibien och bort från denna blåst och kyla, bara +24°C!

Nog med deppighet! 

     Seglatsen från Sao Nicolau och hit gick i flygande fart. Drygt 6 knop med dubbelrevade segel. Kompisbåten Kahiba försvann i vågdalarna. Seglade förbi ön Santa Luzia, men hon hade inte återvänt än från tjänsteärende i höga nord. Anländer till Kap Verdes näst största stad Mindelo på ön Sao Vicente. Ön upptäcktes 22 januari 1462 på den helige Vicentes dag, därav namnet. 30 långseglare ligger ankrade här och lika många till i marinan. Alla skall vidare till Brasilien eller Karibien. Vi återser flera båtar från tidigare hamnar. På redden ligger allt från en oljeborrigg till skrotningsfärdiga skorvar och nya kryssningsfartyg. Ett svenskflaggat segelfartyg ligger vid kaj. Det visar sig vara den tremastade barken Gunilla från Öckerö utanför Göteborg. Hon är en seglande gymnasieskola där eleverna samtidigt är besättning bredvid gymnasieundervisningen ombord. Vi väljer att ankra hellre än att gå in till den gungiga marinan. Två tyskar har anlagt den enda marinan i hela Kap Verde och försöker så gott de kan med att hålla en hög standard. 

Kahiba bakom vågorna / Kahiba behind the waves

Sao Vicentes dramatiska kust i dis
Sao Vicente's dramatic coastline in mist

    Även i denna hamn kommer ungdomar och vill ha lift västerut. Det är ju en risk att ta med okända personer ombord. Även om det inte blir myteri, kan man bli ekonomiskt ansvarig för liftaren. I alla hamnar får man höra skräckhistorier om detta.

Typisk gata i Mindelo / Typical street in Mindelo

En del hus är i mycket gott skick / Some houses are in very good order

      Dagarna fördrivs med båtpyssel. Sätter upp fler nät så pinalerna ej ska ramla ur hyllorna och fler öglor för att surra tyngre saker i. Storseglet får skavskydd vid spridarna, skoten får skavskydd där de korsar mantågen, linor sätts mellan mast och toppvant för att hindra storen att fastna på plattlänsen. Det blev många konstiga seglartermer! Fyller dieseltanken 160 liter och alla extradunkarna 130 liter Även om det skulle bli vindstilla i passaden, mycket otroligt, räcker dieseln halvvägs till Karibien! Fyller även gasolflaskan. Det är en historia för sig. Bara Sverige svenska gasolflaskor har! Dessa går normalt inte att fylla utomlands. Här går man till oljedepån och bultar på en grön dörr bredvid porten, lämnar flaskan och får den fylld tillbaks efter någon timme.  Stadens nya fina tvättomat lyckliggörs med vår jättetvätt.

Dieselbunkring /  Buying diesel in jerry cans

       Idag blåser kulingen och Xavita svänger fram och tillbaka och rycker i ankaret. Lägger ut extra ankarkätting och hänger ett andra ankare på kättingen som tyngd för att minska rycken. Flera båtar ger sig av västerut, men vi avvaktar tills vindstyrkan blir mer behaglig. Kollar dagligen de s.k. gribfilerna för att se väderutvecklingen under de kommande veckorna.

Gribfil pådatorskärmen. Kap Verde i övre högra hörnet och Karibien och Sydamerika till vänster.
Vindpilrna visar på 10 m/s  ostnordostlig vind.
Gribfiles on the computor screen. Cape Verde in upper right corner and the Caribbean and South America to the left.
 The wind arrows show a 20 knot wind from eastnortheast. 

       Eftersom vi varit magsjuka ett tag gick vi till ett litet privatsjukhus för att söka vård. En mycket fin och modern inrättning med trevlig personal. Tänk inga köer! Det blev komiskt när vi kommunicerade med läkaren som enbart kunde portugisiska. Med teckenspråk och några spanska ord gick det vägen. Laboratorietesterna visade att vi bägge hade salmonella! Fick en injektion och en vänlig sjökapten på sjukhusbesök körde oss till apoteket så vi fick ut vår antibiotikakur. Vi var väldigt nöjda med sjukhusbesöket.

        Nyårsafton blev liksom julafton avslagen utan god mat och dryck. Skålade med äppeljuice vid tolvslaget med vännerna Eva och Gunnar. Ett fantastiskt fyrverkeri och alla fartygs brölande med mistlurarna inledde det nya året.   

Fyrverkeri över hamnen / Fireworks over the harbor

Monday 2 Jan 2012              Mindelo

Trip: 50 nm         Total: 4850 nm

Nothing tasty to buy, only tinned food = Tinned Frankfurt sausages 

Swell

Hard wind gusts

Our yacht pulls the anchor heavily

Mist

No sunshine

Disco sounds the whole night through

Stomach trouble

No Santa Claus

No Christmas food

No Christmas presents

Uninvited ladies in miniskirts try to get onboard in the dark

        What a Christmas! Sure we were prepared for a different Christmas, but not SO different!!!! However, calls to our children and grandchildren cheered us up.

          The guide book had given us too high expectations, which is the reason for the negative comments above. We are longing for the Caribbean and away from all blowing and chilly weather, only 24°C!

          Enough bad feelings!

           We sailed from Sao Nicolau in excess of 6 knots with double reefed sails. Our friends in Kahiba disappeared behind the waves. We passed the island Santa Luzia, but Lucia was not at home, she was on duty up north in the Scandinavian countries to celebrate the Lucia Day (13 December). Arriving in the island Sao Vicente and Mindelo, the second largest city in Cape Verde. The island was discovered 22 January 1462 on the day of holy Vicente, hence the name. 30 cruising yachts lies at anchor and same number are moored in the marina. All are underway for Brazil or the Caribbean islands. We recognize several yachts from previous harbors. The bay contains all sorts of ships from an oil drill rig to rusty coffins and new cruise ships. A sailing ship with Swedish flag lies at the quay.  It shows up to be the sail training ship “Gunilla” from Öckerö at our home town Göteborg. She has a high school onboard and the students are also crewing beside their studies. We select anchoring in place of berthing at the swelly marina. Two Germans have started this marina, the only one in the Cape Verde archipelago, and they try as much as possible to keep a high standard.

        Also in this harbor young men and women ask for a westbound ride. It is quite risky to take an unknown person onboard. Even if there will not be any mutiny, you may be economically responsible for the hitchhiker There are horror stories on this subject going around in every harbor.

       Days are spent with small jobs on the boat. Setting up more nets in front of shelves to keep items in place and more eyebolts where to fix heavy items. The main gets chafe protection, the sheets also get chafe protection where they pass over the guardrails, lines are set between the mast steps and topshrouds to stop the main from getting caught when running. Many strange sailing terms! Fills up the diesel tank with 160 litres and all jerry cans with 130 litres. Even if the trade winds drop dead, which is very unlikely, we can motor half way to the Caribbean! Also the gas bottle is filled. That is another story. Only Sweden has Swedish gas bottles! These can normally not be filled abroad. In Mindelo you go to the gas depot, knock on the green door next to the gate, leave the bottle and have it back filled after some hour. The new self service laundry is happy to receive our mountain of laundry.

       Today the gale is blowing again and Xavita is swinging and pulls the anchor. Additional chain is laid out and another anchor is hung on the chain to eliminate the jerking. Several yachts are leaving westbound, but we will wait until the wind force becomes more comfortable. Checking the grib files daily to see the weather situation for the coming weeks.

      As we have had stomach troubles for some time we went to a private small hospital for treatment. A very nice and modern institution with friendly staff. No queues to line up for! It was funny when we had to communicate with a doctor who only spoke Portuguese. It went well with signs and some Spanish words. The lab tests showed we both had salmonella! We got an injection and a friendly sea captain on visit in the hospital drove us to the pharmacy for our antibiotic treatment. We were very satisfied with the hospital and the treatment.

        The New Years Eve was like the Christmas Eve flat without a good dinner and drinks. Greeted the New Year in apple juice with our friends Eva and Gunnar. At midnight there were  fantastic fireworks and all the ships blew their horns.