Onsdag 25 jan 2012 Guadeloupe
Trip: 2190 nm Totalt: 7040 nm
Efter 17 dagar och 2 timmar fälldes ankaret utanför Pointe-à-Pitres hamn bland andra ankarliggare. En seglats som gått mycket bra med en förvånansvärt stadig passadvind som blåst från samma riktning och inte varierat så mycket i styrka. Inga problem på vägen, inget har gått sönder, allt har fungerat enligt planerna. Cikadorna och nattfåglarna har konsert i träden iland. Lägger oss i kojer som inte gungar och sover djupt hela natten utan avbrott för utkik.
Vaknar söndag morgon till klockringning i kyrkorna. Pelikaner flyger runt båten på spaning efter fisk och högt upp i skyn svävar fregattfåglar. Vi behöver en ny fågelbok, vår svenska räcker inte långt här. På eftermiddagen anländer vännerna på Kahiba och ankrar i vår närhet. Vi är alla lika stolta över att ha korsat Atlanten.
Guadeloupe är en del av Franskrikes s.k. ”havsregion”. Här talas franska och eurosedlar är betalningsmedel. Inklareringen är verkligen obyråkratisk. På marinans hamnkontor står en dator där man knappar in uppgifter om båt och besättning, dokumentet printas ut och stämplas av marinapersonalen. Det är allt! Tyvärr inga stämplar i passet, vilken besvikelse!
Efter två nätter flyttar vi över till marinan för att få tillgång till elektricitet och vatten. Hela båten inklusive mast och segel behöver spolas av från salt och en del kvarvarande fint Saharastoff. Mest franska båtar i marinan samt OE 32-an ”Gorm” från Göteborg med tre grabbar ombord.
Mer om Guadeloupe följer i nästa resebrev.
Wednesday 25 Jan 2012 Guadeloupe
Trip: 2190 nm Total: 7040 nm
Saturday morning a dark line was visible at the horizon on our starboard bow. It grow up from the sea and could soon be identified as La Desirade, one of the islands outside Guadeloupe. A wonderful feeling to see land after more than 2 weeks at sea. We went on looking for Guadeloupe, whose closest part is low and flat. Soon the high mountains on Guadeloupe’s further part became visible. We meet the first cargo ship since Cape Verde. Only two yachts have been seen during the whole trip. After another day’s running in 20 knots of wind we picked up the buoys in the dark at the entrance fairway to Pointe-à-Pitre. Here the green buoys and lights are on the port side, contrary to Europe. America has buoyage according to IALA B, while rest of the world uses IALA A. There is a strange feeling in the beginning, like driving a car in left hand traffic.
After 17 days and 2 hours the anchor was dropped outside the harbor of Pointe-à-Pitre among other yachts at anchor. The trip across the Atlantic has been successful with surprisingly steady trade winds blowing from the same direction and without major changes in strength. No problems underway, nothing broken, all has performed according to plans. Birds and cicadas give a night concert in the trees ashore. We go to beds that do no rock and had a deep sleep the whole night trough without any breaks for look-outs.
Church bells wake us Sunday morning. Pelicans fly around looking for fish and frigate birds fly high up in the sky. We need a new birds guide, the old Swedish one is useless here.. Our friends on Kahiba arrive in the afternoon and drop anchor nearby. We are all very proud of having crossed the Atlantic.
Guadeloupe is part of the so called “sea region” of France. The local language is French and euro is the currency. The customs clearance is very unbureaucratic. There is a computer in the marina office upon which you insert info of the crew and yacht, the document is printed and stamped by the marina staff. That’s all! Sorry, no stamps in the passport!
After two nights we move to the marina to get electrical power and water. The whole yacht including mast and sails need to be flushed with water to get rid of salt deposits and the fine dust from Sahara. French yachts are in majority in the marina. Here is also the yacht “Gorm” from Gothenburg with three young lads.
More about Guadeloupe in next letter.
Trip: 2190 nm Totalt: 7040 nm
 |
| Svårt att ge de höga vågorna rättvisa Difficult to show the high waves |
 |
| Tångruskor / Patches of sea weed |
 |
| Solnedgång / Sunset |
 |
| En regnby på ingång / A squall is closing in |
 |
| Sett akteröver, rullar till 30 grader på vardera sidan Looking aft, rolling 30 degrees on each side |
 |
| Bordsskick på Atlanten / Dinner Atlantic style |
Lördag förmiddag syntes en mörk rand vid horisonten på styrbords bog. Den växte upp ur havet och kunde snart identifieras som La Desirade, en av öarna utanför Guadeloupe. En underbar känsla att se land efter mer än 2 veckor till sjöss. Vi fortsatte att spana efter Guadeloupe, vars närmaste del är låg och platt. Snart syntes de höga bergen på Guadeloupes bortre del. Möter det första handelsfartyget sedan Kap Verde. Endast två segelbåtar har synts under hela vägen. Efter ytterligare en halv dags seglats i 10 m/s läns kom vi i mörkret fram till bojarna i inseglingsleden till Pointe-à-Pitre. Här har man gröna bojar och ljus om babord, alltså tvärtom mot i Europa. Amerika har utmärkning enligt IALA B, medan resten av världen har IALA A. Känns ovant i början, ungefär som att köra bil i vänstertrafik.
 |
| Guadeloupes berg i solnedgången The mountains of Guadeloupe in sunset |
Efter 17 dagar och 2 timmar fälldes ankaret utanför Pointe-à-Pitres hamn bland andra ankarliggare. En seglats som gått mycket bra med en förvånansvärt stadig passadvind som blåst från samma riktning och inte varierat så mycket i styrka. Inga problem på vägen, inget har gått sönder, allt har fungerat enligt planerna. Cikadorna och nattfåglarna har konsert i träden iland. Lägger oss i kojer som inte gungar och sover djupt hela natten utan avbrott för utkik.
Vaknar söndag morgon till klockringning i kyrkorna. Pelikaner flyger runt båten på spaning efter fisk och högt upp i skyn svävar fregattfåglar. Vi behöver en ny fågelbok, vår svenska räcker inte långt här. På eftermiddagen anländer vännerna på Kahiba och ankrar i vår närhet. Vi är alla lika stolta över att ha korsat Atlanten.
 |
| Kolonitidshus i Pointe-à-Pitres centrum Colonial style houses in the centre of Pointe-â-Pitre |
Efter två nätter flyttar vi över till marinan för att få tillgång till elektricitet och vatten. Hela båten inklusive mast och segel behöver spolas av från salt och en del kvarvarande fint Saharastoff. Mest franska båtar i marinan samt OE 32-an ”Gorm” från Göteborg med tre grabbar ombord.
 |
| Förtöjd i marinan i Pointe-à-Pitre Moored in Pointe-à-Pitre’s marina |
Wednesday 25 Jan 2012 Guadeloupe
Trip: 2190 nm Total: 7040 nm
Saturday morning a dark line was visible at the horizon on our starboard bow. It grow up from the sea and could soon be identified as La Desirade, one of the islands outside Guadeloupe. A wonderful feeling to see land after more than 2 weeks at sea. We went on looking for Guadeloupe, whose closest part is low and flat. Soon the high mountains on Guadeloupe’s further part became visible. We meet the first cargo ship since Cape Verde. Only two yachts have been seen during the whole trip. After another day’s running in 20 knots of wind we picked up the buoys in the dark at the entrance fairway to Pointe-à-Pitre. Here the green buoys and lights are on the port side, contrary to Europe. America has buoyage according to IALA B, while rest of the world uses IALA A. There is a strange feeling in the beginning, like driving a car in left hand traffic.
After 17 days and 2 hours the anchor was dropped outside the harbor of Pointe-à-Pitre among other yachts at anchor. The trip across the Atlantic has been successful with surprisingly steady trade winds blowing from the same direction and without major changes in strength. No problems underway, nothing broken, all has performed according to plans. Birds and cicadas give a night concert in the trees ashore. We go to beds that do no rock and had a deep sleep the whole night trough without any breaks for look-outs.
Church bells wake us Sunday morning. Pelicans fly around looking for fish and frigate birds fly high up in the sky. We need a new birds guide, the old Swedish one is useless here.. Our friends on Kahiba arrive in the afternoon and drop anchor nearby. We are all very proud of having crossed the Atlantic.
Guadeloupe is part of the so called “sea region” of France. The local language is French and euro is the currency. The customs clearance is very unbureaucratic. There is a computer in the marina office upon which you insert info of the crew and yacht, the document is printed and stamped by the marina staff. That’s all! Sorry, no stamps in the passport!
After two nights we move to the marina to get electrical power and water. The whole yacht including mast and sails need to be flushed with water to get rid of salt deposits and the fine dust from Sahara. French yachts are in majority in the marina. Here is also the yacht “Gorm” from Gothenburg with three young lads.
More about Guadeloupe in next letter.
Häftigt! Ni gjorde det! Det är inte utan att man blir stolt över sina gamlingar. Och inte så lite avundsjuk heller måste jag erkänna.
SvaraRaderaHar ni förresten sett att ni passerat 10.000 besökare sedan ni startade bloggen? Det borde ni skriva i ett kort inlägg och fira.
/Hannes
Fantastiskt! Vad modigt! Tina
SvaraRadera