Bermuda - Flores, Azorerna / The Azores

Måndag 30 juni 2014 Horta, Azorerna

Tripp: 140 nm Totalt: 15470 nm

När vi lämnar Bermuda blir vi återigen tillfrågade av Bermuda Radio om vårt nästa mål och när vi beräknar anlända dit. På denna etapp ser vi ganska många fartyg, rutten från Panamakanalen till Västeuropa passerar här. Däremellan är enda tecknet på mänsklig närvaro flygplanens kondensstrimmor på himlen.

Styrman på sin rätta plats / First mate at the helm

Skärmdump med några fartyg på AIS-n
Screen dump with some ships on the AIS

Vädergurun Chris råder oss att styra rakt på Azorerna för att undvika kulingarna i norr. Risken med denna rutt är att hamna i stiltje, vilket vi kommer göra. Den nordliga rutten rekommenderas av pilotböckerna men med större risk för hårda vindar. De första dagarna kommer kallfronter från Amerikas ostkust med vindvridningar och varierande styrka. Vi seglar ibland med fulla segel, ibland med 3 rev. Vindrodret tar hand om styrningen medan vi slappar.

Vårt spår. De raka blå linjerna är den rekommenderade rutten
Our track. The straight blue lines are the recommended track

Vårt vindroder / Our wind vane

Därpå 5 dagar med vind från den norra sektorn med ren motvind ibland. Vi tar även ner väderfax via kortvågsradion med vindprognoser. Förutom vågorna skapade av vinden finns alltid en underliggande dyning med långa mjuka vågor från något avlägset blåsområde. Denna dyning kan komma från olika håll och ibland gå rakt mot vindvågorna och orsaka en toppig besvärlig sjögång. Bara 17 grader i vattnet.

Väderfax nedladdad till PC / Weatherfax downloaded to PC

Det är fascinerande att studera sjökorten. Havsbotten består här av en enorm platt slätt på 5200 meters djup. Men här och där sticker konformade 3000 meter höga berg upp från botten. Vulkaner på havsbotten! Den sista veckan lägger sig en högtrycksrygg över vår väg och envisas med att stanna där. Vi beräknar hur långt dieseln räcker. Har 140 liter extra i dunkar på däck. Kör på halvgas i stiltjen för att inte hamna i en prekär situation med tomma bränsletankar, ingen mat och inget dricksvatten. Detta har faktiskt hänt även erfarna långseglare. Senare hörde vi att i maj försvann en båt med man och allt på väg från Karibien till Azorerna.

Bränsledunkar med solskydd surrade på däck
Jerry cans with suncover stowed on deck

Efter 17 dagar dyker Flores upp vid horisonten. Flores är den västligaste bland de nio öarna i Azorerna och därmed även Europas västligaste punkt. Vi går in till Porto Lajes och den pyttelilla marinan bakom dubbla höga vågbrytare.

Flores

Porto Lajes marina

Azorerna ligger vid skarven mellan den Eurasiska och Amerikanska kontinentplattan. Öarna har uppstått av lava som vällt upp från jordens innandöme. På grund av uppströmningen är kontinentalplattorna fortfarande på glid från varandra. Avståndet mellan Europa och Amerika ökar med 5 mm varje år.

Målar vårt bomärke på kajen
Painting our sign on the jetty

Azorerna har tillhört Portugal sedan de upptäcktes i början av 1400-talet, med undantag av en period i början av 1600-talet då de var spanska. Både vår vän Columbus och Vasco da Gama har besökt öarna under sina upptäcktsfärder. Naturligtvis har engelsmännen varit här och försökt ockupera öarna, men utan resultat. Öarna spelade en viktig roll under andra världskriget med amerikanska flygbaser och brittiska flottbaser.

Kyrkan i Lajes das Flores / The church in Lajes das Flores

Med hyrbil gör vi en rundtur på vindlande vägar runt den lilla bergiga ön, bara 18 km lång. Ön punkrar av blommor överallt. Vägarna kantas av blå Hortensia, så även stengärdsgårdarna. Regnet ger ön en otrolig grönska. Det är lätt att förstå att ön heter Flores, blommornas ö. Tyvärr går molnen mycket lågt under vår rundtur och vi kan inte se de berömda kratersjöarna. Molnen gömmer allt. Att vi är tillbaks i Epuropa märks också på fågellivet med bofink, koltrast och tärnor.

Rundtur i molnen / Sightseeing in the clouds

 Hortensia kantar vägarna / Hortensia along the roads

Faja Grande

Ponta da Faja

Lägg märke till personerna nere till vänster
Note the people down left

 Smakar på den Azoriska osten
Tasting the Azorean cheese

Monday 30 June, 2014 Horta, The Azores

Trip: 140 nm Total: 15470 nm

When leaving Bermuda we are once more asked by Bermuda Radio about our next landfall and when arriving there. Quite many ships are seen on this leg. The route from The Panama Canal to Western Europe passes here. In between the aircrafts condense lines in the sky are the only signs of human presence.

The weather guru Chris advises us to go straight to the Azores to avoid the gales in the north. There is a great risk of being becalmed, as will happen to us. The north route is recommended by the pilot books but with greater risk of strong winds. During the first days cold fronts are coming from the east coast of US with windshifts and of varying strengths. Sometimes we have full set of sails, sometimes three reefs. The wind vane steers our yacht while we have an easy life.

Later we have 5 days with winds from the northern quadrant and sometimes wind on the bow. We also download weatherfaxes with wind forecasts via the shortwave radio. Beside the waves created by the wind there is always an underlaying swell with long gentle waves from some distant windy area. This swell could come from different directions and sometimes be directly against the windwaves and create a choppy sea. Sea temperature is only 17 degrees.

It is fascinating to study the charts. Here the sea bottom is like an enormous plain 5200 meters down. But here and there conical 3000 meters high summits rise up from the sea floor. Volcanos

on the sea floor! The last week we find ourselves in a high pressure ridge, which parks in our area. We calculate our range due to our diesel supplies. Having an extra 140 litres in jerry cans on deck. going half speed in the calms not to end up in a situation with empty fuel tanks, no food and no fresh water. That has happened even to experienced sailors. Later we learned that a yacht with its crew was lost in May underway from The Caribbean to The Azores.

After 17 days Flores rises over the horizon. Flores is the most western among the nine islands in The Azores and consequently the most western point of Europe. We enter Porto Lajes and the diminutive marina protected by double large breakwaters.

The Azores lie at the joint of the Eurasian and American continental plates. The islands are created by lava flowing up from the deep of the earth. Due to the flow the continental plates are still gliding apart. The distance between Europe and America increases annually by 5 mm.

The Azores have been part of Portugal since discovered in the beginning of the 15^th century, with the exception of a part of the 17^th century when they were Spanish. Both our friend Columbus and Vasco da Gama have visited the islands during their expeditions. Of course Englishmen have been here trying to conquer the islands but without success. The islands had an important role in World War II with American air bases and British naval bases.

We make a tour by rental car around the small mountanious island, only 18 km long. The island is adorned with flowers everywhere. The roads are surrounded by blue Hortensia, so are the stone walls. The rain gives a lush greenery to the island. It is easy to understand why it is called Flores, the island of flowers. Unfortunately the clouds are very low during our tour and we cannot sea the famous crater lakes. The clouds hide everything. Being back in Europe is also evident by the bird life such as chaffinch, black bird and tern.  

Bermuda

Tisdag 24 juni 2014 Flores, Azorerna

Tripp: 1860 nm Totalt:15330 nm

Vi har nu kommit fram till Azorerna efter 17 dygns seglats. Den sträckan beskriver vi i nästa resebrev. Detta brev innehåller sträckan Florida - Bermuda.

Seglingen från Florida till Bermuda blir en långdragen historia. Först på ett spegelblankt hav med påskjuts av Golfströmmen i hela 3 knop, senare omväxlande svaga och friska vindar från olika riktningar. När vi går ur Golfströmmen får vi till och med 2 knops motström en hel dag. Vi hamnar mitt i ett högtryck och vår vindguru Chris dirigerar oss än norröver och än söderöver för att fånga vindarna. Tidigare år var det Herb som gav väderinfo via kortvågsradion, men han har pensionerat sig och nu har alltså Chris tagit över.

Vår krokiga väg till Bermuda / Our tortuous way to Bermuda

Har vi hamnat i Sargassohavet? Mycket blåstång flyter omkring i vattnet och en hel del plastpåsar fastnar i tången. Havsströmmarna cirklar runt i Sargassohavet vilket medför att tång och skräp samlas här.

Tång / Seaweed

Ett fågeldrama utspelar sig inför våra ögon. En vacker vit mås med extra långa stjärtfjädrar (White-tailed Tropicbird) dyker plötsligt upp. Den befinner sig långt från sina hemtrakter och behöver vila. Cirklar runt båten och försöker landa i masttoppen. Båten rullar och masten pendlar och dessutom sitter radioantennen ivägen. Efter flera försök siktar den in sig på radarstolpen i aktern istället. Tyvärr får den in vingspetsen i vindgeneratorns propeller som sitter bredvid. Den stackars fågeln försvinner till ett okänt öde.

Fågel som flög in i vindgeneratorn
Bird caught by the wind turbine

Vi har daglig radiokontakt med en holländsk segelbåt på parallellkurs. Vi är utom synhåll men idkar socialt umgänge och utbyter information. Nu åker långbyxorna på under svala nattvakter då temperaturen kryper ner till 20 grader. Vattentemperaturen har också sjunkit flera grader utanför Golfströmmen.

Svalt ute / Baby it's cold outside

Snart hör vi Bermuda Radio på VHF. De anropar alla båtar och fartyg i närheten. Mitt i natten när fyren på Bermuda dyker upp vid horisonten blir även vi anropade och får uppge information om Xavita och när vi beräknar anlända. Vi blir även utfrågade om säkerhetsutrustningen ombord. En utmärkt station som dygnet runt ger bra service till alla båtar.

Radiokontakt med Bermuda Radio
Radio talk with Bermuda Radio

Vi får elstrul ombord. Sekundkorta strömavbrott som släcker ner alla instrument och autopiloten. Mycket irriterande, speciellt på natten. Vi befinner oss ju i den ökända Bermudatriangeln! Misstänker batteriladdaren, invertern, kylen, autopiloten. Kan någon av dem skicka ut en "spik" bakvägen som släcker ner allt? Senare visar det sig att det är glapp i en kabel.

Kabelglapp åtgärdas / Loose cable is fixed

Efter 10 dagar går vi in genom den smala passagen till bukten vid St. George's. Det syns tydligt att detta är en engelsk koloni. Vackra välskötta vita hus kantar stränderna. Alla har vita tak (!) och i samma lutning. Tydligen har man en stark stadsarkitekt. St. George's är en kopia av en engelsk småstad med tvåvåningshus utmed trånga gator med pubar i varje gathörn.

Bermuda

Inloppet till St George's / Entrance to St George's

Tullhuset / Customs House

Alla hus har samma tak
All houses have the same type of roof

Stadshuset / Town Hall

Efter inklareringen ankrar vi på redden. Lotsbåten kryssar runt mellan de ankrade båtarna. Konstigt! Den styr rakt på oss och stoppar bara några meter från oss. Vad vill de nu, vi har ju redan klarerat in! Då ser vi en präst i sin flaxande svarta rock på fördäck omgiven av vitklädda korgossar. Han höjer sitt kors och välsignar Xavita och dess besättning!!! Vi har anlänt på den årliga "Blessing Day" då alla båtar välsignas. Det kan ju vara bra inför Atlantöverfarten.

Biskop, präst och korgossar
Bishop, priest and altar boys

Xavita välsignas / Xavita is blessed

Dokumenterad välsignelse / Blessing certificate

Bermuda består av flera låga långsträckta öar. På västsidan ligger ett stort rev som omsluter ett innanhav. Bermuda har alltid varit Brittisk, en viktig bunkringsstation under 1600 - 1800-talen på vägen till de brittiska besittningarna i Karibien. Många fort runtom öarna skyddade mot spanjorer och pirater. Huvudstaden Hamilton ligger på en av de sydliga öarna och nås via en slingrande led över innanhavet.

 Födelsedagsmiddag / Birthday dinner

Förbereder för det andra mandomsprovet, hemseglingen över Atlanten.

Några av de hemmagjorda konserverna för Atlantöverfarten
Conservation of food for the Atlantic crossing

Vi vet att det är flera som följer vår hemsida och kommenterar på Facebook. Vore kul om även ni andra kommer med lite feed-back och kommentarer. Det finns en ruta längst ner på denna sida där man kan lämna meddelanden.

Tuesday 24 June, 2014 Flores, Azorerna

Trip: 1860 nm Total: 15330 nm

We have now arrived in The Azores after 17 days of sailing. That will come in the next letter. This letter describes the trip Florida - Bermuda.

The sail trip from Florida to Bermuda is a long one. First on a calm sea with a push of 3 knots from the Golf Stream, later varied light and brisk winds from different directions. When leaving the Golf Stream we even have 2 knots of current against us during a whole day. We turn up in a high pressure and our wind guru Chris directs us northwards and southwards to catch wind. Previous years Herb gave weather info on the shortwave radio, but he has retired, so now Chris is in charge.

Are we in the Sargasso Sea? Much alga floating in the water and quite many plastic bags are trapped in the alga. The currents are circulating in the Sargasso Sea why alga and trash are staying here.

A wildlife drama takes place in front of our eyes. A beautiful white tern with long tail feathers (White-tailed Tropicbird) suddenly pops up. It is far away from its habitat and needs rest. Circulating around our yacht and trying to land on the masthead. The yacht is rolling and the mast is swinging and also the radio antenna stops the bird. After several tries it aims instead for the radar pole on aft deck. Sadly the tip of his wing is caught by the wind turbine next to the radar pole. The poor bird disappears to an unknown destiny.

We have daily radio contact with a Dutch yacht on a parallel course. We are out of sight but have social contact and exchange information. Now the long pants are used during chilly night watches when the temperature goes down to 20 degrees C. The water temperature is also down several degrees outside the Golf Stream.

Soon the Bermuda Radio is on the VHF. They are calling all vessels in the neighbourhood. When the Bermuda lighthouse turns up in the middle of the night we are also called and give info about Xavita and our arrival time. We are also questioned about our safety equipment. An excellent radio station giving good service to all vessels around the clock.

There is some electrical trouble on board. Secondshort power brakedowns shut down all instruments and the auto pilot. Very irritating, specially in night time. We are in the infamous Bermuda Triangle! Suspect the battery charger, inverter, fridge, auto pilot. Is it possible that any of these sends out a "spike" in the cabling that shuts down everything? Later we find out that it is just a loose cable.

Entering the narrow passage to St George's Bay after 10 days. It is clearly visible that this is an English colony. Beautiful well managed houses along the waterfront. All have white roofs (!) and in the same shape. Obviously there is a powerful town planning authority. St George's is a copy of an English small town with its two floor houses along narrow streets and pubs in every corner.

Anchoring in the bay after clearance. The pilot cutter goes around among the yachts at anchor. Strange! It is steering right upon us and stops just some few meters away. What do they want, we have already made the clearance! Then we see a priest in his flapping black coat on fore deck and altar boys dressed in white. He lifts his crucifix and blesses Xavita and its crew!!! We have arrived at the yearly Blessing Day when all vessels are blessed. That could be fine for the Atlantic crossing.

Bermuda consists of several low long islands. There is a large reef on the west side that surrounds a large bay. Bermuda has always been British, an important bunker station in the 17- 19^th centuries underway to the British settlements in the Caribbean. Several forts on the islands gave protection against Spaniards and pirates. The capital Hamilton lies on one of the southern islands and is reached by a tortuous fairway over the bay.

Preparing for the second challenge, the Atlantic crossing to Europe.

We know there are several who follow us via our homepage and make comments on facebook. It would be nice if also YOU could give us some feed-back and comments. There is a box at the bottom of this page where you can post a message.

Florida

Onsdag 4 juni 2014                  St George's, Bermuda

Tripp: 1100 nm                        Totalt: 13470 nm

Utklareringen från Kuba går snabbt och smärtfritt. Vid kajen ligger också en motorbåt med hög flybridge för högsjöfiske och med en pytteliten svensk flagga. Det visar sig vara Bingo, alla kallar honom så, från Sverige som bosatt sig på Kuba och utövar sitt stora intresse, fiske.

Morgonpigg träning i marinan / Early training in the marina

Golfströmmen ger oss en bra skjuts så vi angör kusten utanför Key West tidigare än beräknat. Den sista delen blir en jobbig kryss i motsjö. Bara 150 km skiljer dessa två helt olika världar åt. Kuba med låg standard och brist på det mesta och Florida med jättelikt överflöd av allt. Ett utmärkt exempel på planekonomins och marknadsekonomins ytterligheter. Eftersom den långa rännan in till Key West är väl utmärkt med enslinjer och lysbojar går vi in i mörkret och ankrar bland övriga båtar strax utanför Historic Seaport.

På morgonen ligger vi i motsatt riktning jämfört med när vi ankrade. De kraftiga tidvattenströmmarna vänder Xavita fyra gånger varje dygn. Många segelbåtar ligger ankrade längre ut på redden, många verkar obebodda. Jollen tar oss in till marinan för vidare taxifärd till tullen på flygplatsen. Dörren är låst och vi får ringa ett telefonnummer för att en beväpnad tjänsteman ska komma ut och göra inklareringen. För att undvika problem säger vi att vi kommit direkt från Mexico eftersom Kuba är under embargo och andra seglare har fått problem vid ankomsten till USA. Inga fler frågor och vi får våra stämplar.

Jollebryggan i Historic Seaport, Key West
Dinghy dock in Historic Seaport, Key West

Coast Guard basen bredvid flaggas upp och inviger ett nytillskott i fartygsflottan. De har verkligen stora fartyg som alla är beväpnade med kanoner och en del med helikoptrar. Även RIB-båten som kör runt på kvällarna och haffar jollar utan lanternor är försedd med kulspruta i fören. Har man skaffat sig fiender i stora världen, är det nog bra att skydda sig mot ev. terroristattacker. Ett vackert trumpetsolo når ut till oss från basen vid solnedgången.

Key West har många gamla vackra tvåvånings trähus. Vi njuter av att se att allt är välskött. En skön kontrast mot Kuba. Medan vi väntar på rätta vindar passar vi på att proviantera i det rikliga utbudet, äta maffiga hamburgare och tvätta all smutstvätt. Då och då passerar en rundtursbåt vår ankarplats full med turister och musiken på högsta volym. Har man mycket pengar chartrar man en motorkryssare med orkester ombord och kör runt några timmar med sina vänner och njuter av paraplydrinkar.

Vackra trähus i Key West
Beautiful wooden houses in Key West

Hemingways favoritbar / Hemingway’s favorite hang out

Rundtursbåt med turister och musik på högsta volym

Round tours with tourists and very loud music

Till slut avtar den envisa ostliga vinden och vi går för motor hela vägen till Miami utanför alla Keys i stökig motsjö och ljungande blixtar på natthimlen. Även till Miami anländer vi för tidigt med strömmens hjälp. Avvaktar några kryssningsfartyg på ingående och smyger in i det första gryningsljuset. Höghus växer upp som svampar ur jorden på bägge sidor om infarten. Plötsligt har vi en RIB-båt med blåljus vid vår sida. Coast Guard viftar att vi får inte passera där kryssningsfartygen ligger förtöjda, utan får gå tillbaka och gå genom containerhamnen. Vi kan ju vara terrorister som vill kapa ett kryssningsfartyg.

Anlöper Miami i gryningen / Entering Miami in the daybreak

Våra seglarvänner Bosse och Helene från Göteborg har seglat hit med sin “seaQwest” några år tidigare och blivit bofasta i Miami. På AIS-en ser vi att de ligger ankrade söder om staden och vi smyger dit och överraskar dem på morgonen. Det blir ett hjärtligt återseende efter flera år. Gemensamt går vi norröver i det grunda och smala Intra Coastal Waterway (ICW) rakt genom Miami och broar som öppnas, upp till deras bostad på en av öarna i Miami och ankrar utanför deras terass.

 seaQwest och Xavita förtöjda bredvid varandra
seaQwest and Xavita moored alongside

 Genom Miami / Through Miami

seaQwest väntar på broöppning
seaQwest waiting for bridge to open

Bosse och Helenes hus
Bosse and Helenes house 

Nu följer en veckas trevlig samvaro, med grillkungen Bosses goda måltider och restaurangbesök. Helene kör oss runt på dagarna för proviantering och shopping på outlets. Vi ser över Xavita inför kommande Atlantseglats och njuter av deras gästfrihet.

Grillkungen Bosse / Bosse the king of barbeque

Helene, Birgitta och Bosse på terassen
Helene, Birgitta and Bosse on the terrace

Häftiga bilar i Miami Beach / Nice cars in Miami Beach

Båtförvaring American style Boat storage the American way

När de flesta väderprognoser är eniga om lämplig avgång mot Bermuda, går vi ICW norrut mellan vackra villor med strandtomt mot kanalen och fantastiska höghus. ICW är en skyddad vattenväg som går strax innanför kustens sandbankar från Miami ända upp till Chesapeake Bay utanför Washington. Vi följer den under 4 timmar till Fort Lauderdale där vi går ut på havet och styr mot Bermuda.

Intra Coastal Waterway mot Fort Lauderdale
Intra Coastal Waterway towards Fort Lauderdale

De skygga sjökorna (manatee) lär finnas här
The very shy manatees are supposed to be around

Blandat med villor och skyskrapor
A mix of private houses and high rise buildings

Så skulle man ha't / A nice way of living

Wednesday 4 June, 2014 St George's, Bermuda

Trip: 1100 nm Total: 13470 nm

The outclearance from Cuba is a quick business. At the quay is also a motorboat with an elevated flybridge for high sea fishing and equiped with a small Swedish flag. It shows up to be Bingo, his local knickname, from Sweden living in Cuba and mostly fishing, his great interest.

The Gulf Stream gives us such a push that we arrive earlier than calculated at the coast outside Key West. The latter part is a tiresome close reach against the waves. Only 150 kilometers separate these two totally different countries. Cuba with low standard and shortage of most supplies and Florida with giant surplus of everything. An extraordinary example of the extremes of plan economy and market economy. As the long channel to Key West is well lit with leading lines and buoys we enter in the dark and anchor among other yachts outside Historic Seaport.

The following morning we lie in the opposite direction as when we anchored. Strong tidal currents turn around Xavita four times every day. Many yachts lie at anchor far out in the bay, many of them seem to be unmanned. Our dinghy takes us to the marina and a further taxi ride to the customs at the airport. The door is locked and we have to call a special telephone number to have an armed officer to come and open the door and do the clearance. To avoid problems we say we have arrived directly from Mexico, as Cuba is under embargo and other sailors have had problems at arrival in the US. No more questions and we get the stamps.

The Coast Guard base next to our anchorage is decorated with flags as a new ship is inagurated. They have really big ships all armed with cannons and some with helicopters. Also the RIBs chasing dinghies without lights in the evenings have machine guns in the bow. If you have made enemies out in the big world, you better protect yourself against terrorist attacs. A beautiful trumpet solo is heard from the base at sunset.

Key West has many old beatiful double floor wooden houses. We enjoy seeing all in good shape.

A nice contrast to Cuba. While waiting for fair winds we are provisioning in the well sorted supermarkets, eating tasty hamburgers and making the laundry. Every now and then a tour boat passes our anchorage overloaded with tourists and with loud music. If you have lot of money you charter a motor cruiser with a band onboard and go around for some hours with your friends while sipping drinks.

Finally the continuous easterly wind decreases and we motor the whole way to Miami outside all keys with a tiresome sea on the nose and lightning in the night sky. Also to Miami we arrive too early due to the current. Waiting for some cruise ships to pass before entering in the first morning light. High rise buildings pop up as mushrooms on both sides of the channel. Suddenly there is a RIB with flashing blue light at our side. Coast Guard stops us from passing the quay where the cruise ships are moored. We have to turn around and go back and pass through the container harbour. We could be terrorists underway to hijack a cruise ship.

Some years earlier our sailing friends Bosse and Helene from Gothenburg have arrived here with their yacht “seaQwest” and settled down in Miami. The AIS shows that they are at anchor south of Miami and we sneak up and give them an early surprise in the morning. We have a warm reunion after several years. Together we go northwards in the shallow and narrow Intra Coastal Waterway (ICW) straight through Miami. Bridges are opened underway to their house on one of the islands in Miami and we let the anchor go in front of their terrace.

A week follows with nice time together, with tasty dinners made by the barbeque king Bosse and visit to a cosy restaurant. Helene takes us around for provisioning and to outlets. We prepare Xavita for the coming Atlantic crossing and enjoy their hospitality.

When most of the weather forecasts agree of a suitable departure date for Bermuda, we go along ICW northwards between beautiful one family houses at the seafront and fantastic high rise buildings. ICW is a protected waterway just inside the sandbanks along the coast from Miami all the way up to Chesapeake Bay at Washington DC. We follow it during 4 hours to Fort Lauderdale where we go out into the ocean and take a course to Bermuda.