Biscaya

Seg seglats från Guernsey i motvind och motström. Tröttnade efter några timmars kryss med dålig framfart. Motorgång i ett dygn till Bretagnes nordvästhörn och det ökända Ile d'Ouessant. Varför denna dåliga planering? Tvärtom, smart planering! Det gäller att komma i rätt tid till Ile d'Ouessant med sina starka tidvattenströmmar.

Ön passeras på insidan med 10 knops fart i solsken, stiltje och blankt vatten. Dimman ligger lågt över vattnet. Tidpunkten för passagen sker efter lotsbokens rekommendationer. Delfiner leker runt båten.

 Ile d'Ouessant före vågdansen

Fyren Kereon stiger upp ur dimman

Men, ropa inte hej förrän du är över! Efter att halva sundet passerats börjar vattnet koka, Atlantvågorna kommer in och möter både oss och medströmmen, och reser sig och bryter. Vattnet spolar över däcket och båten faller med dunsar ner i vågdalarna. Efter en kvart är dansen över och mjuka dyningar möter oss. Tyvärr hinner man inte fota denna kakafoni, man har fullt upp med att hålla sig fast.

Det ökända Biscaya bjuder på stiltje i 2 dygn då ett högtryck har parkerat här. En mjuk Atlantdyning vaggar båten medan motorn driver oss fram. Enligt prognoserna ska vinden återkomma först på sista dygnet. Hoppas bränslet räcker till dess. Trots flera extradunkar har vi inte tillräckligt för hela vägen till Spanien.

Stiltje på Biscaya

Varför bekymra sig, utan ”fånga dagen”(= Carpe Diem) när solen strålar från en blå himmel, delfiner dyker upp ibland och till och med en val sprutar på avstånd. Nätterna bjuder på oräkneliga stjärnor att studera och fundera över vad som finns bortom.

På plottern ser vi den intensiva fartygstrafiken i farleden längre ut. Vi håller oss väl undan där vi går längre in på Bicaya. Inga fartyg eller båtar i sikte. Plottern visar också att under horisonten går två segelbåtar på parallellkurs med oss. Ropar upp dom på VHF-radion och växlar några ord. Under natten dyker både franska och spanska fiskebåtar upp och drar sina trålar på behörigt avstånd.

Fjärde dagen kommer med vind akterifrån och vi får en härlig segling sista dygnet till La Coruna på Spaniens nordvästra hörn.

Autopiloten styr över Biscaya

Under sena natten dök La Corunas pirarmar upp i mörkret. Vi fick ta det lugnt och avvakta med inseglingen. En massa stora och små fiskebåtar var på väg ut på nya fiskefängen efter att ha lossat sin fångst från nattens första tråldrag.

La Corunas hamnutkik är en futuristisk skapelse

Redan dagen därpå förde tåget oss till Madrid och flyg till Göteborg. Birgittas systerdotters bröllop står för dörren. Men snart är vi tillbaks för fortsatt seglats mot Medelhavet.

Tåget till Madrid både gick och kom fram på minuten.
Något för SJ att ta efter. 

Kanalöarna

Efter 3 dagars väntan kan vi äntligen segla vidare i medström till Kanalöarna. De Engelska Kanalöarna ligger utanför franska kusten mellan Normandie och Bretagne och utgör en självständig del av det ”brittiska riket”. Konstigt nog är de inte en del av Storbritannien och inte med i EU, utan har självstyre med egna lagar och egen beskattning.

Alderneys hamn skyddas av en lång vågbrytare.

Inga kajer finns, båtarna ligger vid bojar.

Inre hamnen med lokala fiskebåtar

Förtöjningsbojen schacklas fast

Givetvis var vikingarna här och härjade, därav många nordiska namn på öarna. Annars har de omväxlande tillhört Frankrike och England.

Alderneys taggiga kust

Från 1940 till 1945 var Kanalöarna ockuperat av tyskarna. Kanalöarna var det enda brittiska territorium som Nazityskland lyckades besätta under andra världskriget. Öarna var en del av Atlantvallen, Hitlers starkt bestyckade skydd mot en engelsk invasion. Speciellt på Alderney byggdes befästningar på varje udde och spaningstorn på höjderna. Arbetskraft fick man från tusentals slavarbetare ditförda från Östeuropa.

Spaningstorn byggt av tyskarna under WWII varifrån kustartilleriets eld styrdes

Vi lämnar Alderney i solsken vid 11-tiden. Då ska det vara lämplig tid för segling mot Guernsey. Vi ska segla genom ett sund, The Swing, utanför Alderney. Det är inte den enklaste segling här. Inte bara att sticka iväg när man själv vill. Här gäller planering, planering och åter planering. Vind kontra ström. Vi går ut med strömmen vilket gör att vi får extra skjuts framåt. Härlig segling i ca 6 knop. Men efter tag känns det inte lika bra för mig, Birgitta. Vi seglar rakt mot brytande sjö! Vågorna bryter framför oss, som om vi seglar rakt mot ett grund. Dessutom klippor på båda sidor om oss. Kollar sjökortet och vi har rätt kurs. Det går allt fortare och som mest gör vi 12 !! knop. Loggen visar 10, 11, 12 knop! är vi verkligen rätt? Här gäller det att lita på sjökortet! Vattnet kokar när vi går igenom vågorna. Här möts ström från två håll och skapar detta fenomen. Läskigt! Det KÄNNS inte heller att vi seglar så fort, för hela havet rör sig framåt i ca 4 knop. Detta med tidvatten och ström är så ovanligt för oss. Att räkna efter tabeller, som innehåller hur tidvattnet ändras varje dygn på olika platser är en uppgift för sig, men att förstå och ta in detta fenomen är nästan ofattbart. Vår natur är förunderlig och föränderlig.

The Swing

Inloppet till Saint Peter Port på Guernsey

Väl inne i Guernseys hamn möts vi av en Harbourmaster i sin lilla motorbåt, som visar oss till en waitingpontoon, där vi får lägga oss utanpå en båt. Här ligger vi förtöjda i ca 1 tim. och väntar på att vattnet ska stiga så att vi kan komma in i den inre bassängen. Vi är ca 25 båtar som ska placeras in. Vid högvattnet kommer Harbourmastern tillbaka och hämtar in oss och anvisar var och en var de ska ligga. Båtarnas djupgåenda har efterfrågats ett antal gånger. De är verkligen duktiga på att packa in båtarna så att alla får plats och att man kommer att ha vatten kvar under kölen när det blir lågvatten.

Ledsagning in i marinan

Victoria Marina

Bassängen är utgrävd och en tröskel har skapats, som håller kvar vattnet inne i bassängen vid lågvatten, annars skulle den bli torrlagd.

Inloppet vid ebb

Samma inlopp vid högvatten

Tröskeln

Inne i bassängen är skillnaden mellan låg- och högvatten 4 meter! Utanför är skillnaden 8 meter. Två gånger per dygn kan man komma in och ut. En av dagens höjdpunkter då båtar lämnar och andra kommer. Högtrafik.

Landgångarna vid ebb

Samma landgångar vid högvatten

Här på Guernsey tog vi en bussrundtur med de ordinarie bussarna. Bussen fylldes snabbt av turister och lokalbefolkningen fick bara ståplatser när de steg på utmed turen. På 1½ tim hade vi avverkat hela ön. Detta har blivit en turistrunda som var mycket givande. Dessutom var det lågvatten, så utmed kuststräckan såg vi hur långt ut vattnet drar sig. Här var just nu - torra land - och en del båtar låg på ”botten”. 

  Västsidan av Guernsey vid ebb. Ett av många fort i bakgrunden.

Som ett öde månlandskap

Guernsey och Jersey har länge varit skatteparadis. Ett sätt för öriket att överleva ekonomiskt. Detta har medfört att många välbärgade flyttat hit och pressat upp priserna på bl.a. fastigheter. Många vackra villor finns att vila ögonen på.
Victor Hugo tillbringade många år i exil på Guernsey och skrev Samhällets olycksbarn (Les miserables) här 1862.

Trånga gator i Saint Peter Port

När det regnar finns det andra sysselsättningar

Vädret kollas inför fortsatt seglats