Kurs mot Sydamerika / Bound for South America

Fredag  6 december 2013                    Bonaire
Trip:   600 nm                                     Totalt:   9650 nm      

Detta brev kommer efter ett långt uppehåll eftersom vi har varit utanför civilisationen. Vi har besökt en liten ögrupp, Islas Los Roques utanför Venezuela. Nu är vi emellertid tillbaks till wifi och internet på den holländska ön Bonaire.  Först skriver vi om den sista tiden på Antigua och överhavsseglingen till Sydamerika, resten kommer i senare brev.

 

Skönt, inga motorproblem vid sjösättningen i år. Till vår glädje har ingen utrustning eller instrument lagt av under vår frånvaro. Det var flera år sedan vi hade en sådan problemfri uppstart av säsongen.

Traktordragen transportvagn / Transport within the yard

 

En sista strykning under kölen / A last coat under the keel

Vindgeneratorn får tillbaks sina propellerblad
The wind turbine gets its propeller blades

 

Vi startar direkt med en 4-dygnsseglats till Venezuela. För att förbereda oss ankrar vi i gunget längre ut på redden för att träna upp sjöbenen.

 

 Slör i lätta vindar på ett tomt hav.  Passar på att göra lite pyssel som att sätta på nytt skyddsöverdrag över några sitsar.

Nytt sitsöverdrag
New protective seat cover

De nya förseglen drar fint
The new headsails have good SHAPEs.

När vi närmar oss Sydamerika korsas vår kurs av flera tankfartyg på väg till och från Panamakanalen. Ser dem på vår AIS-skärm, som visar när vi kommer som närmast varandra och minsta avstånd, anropar varandra på VHF-radion och beslutar vem som går akter om vem.

 

Alla medier varnar för Venezuela p.g.a. hög kriminalitet. Seglare har blivit rånade och beskjutna både till lands och till sjöss. Vi beslutar därför bara besöka en ögrupp långt utanför kusten.

Vad gör en seglare under en överhavssegling? En dag kan se ut så här: Först härlig slör i 6 knop. Vinden mojnar och sjögången gör att seglen börjar slå fram och tillbaka, mycket enerverande. Lovar för att fylla seglen bättre, det minskar slitaget men ger längre väg mot mål. Efter några timmars sömn vrider vinden och seglen börjar slå igen. Gippar, många skot och preventergajar att hantera i mörkret. Pannlampan är toppen vid seglingsmanövrar i mörkret. Ner i kojen för sömn medan styrman har utkiken.  Efter ytterligare en timme mojnar det. Upp igen och rulla in förseglet och motorgång med inskotad stor. Sjön lägger sig och akterut syns något konstigt vid horisonten. Är det ett upplyst kryssningsfartyg? En snabb koll på radar och AIS visar ett tomt hav. Mystiskt! Snart kommer förklaringen när MÅNEN stiger upp ur havet bakom en molnbank. Fantasin kan verkligen spela spratt. Så kan en natt förflyta. Vem påstod att det är långtråkigt på havet? Det finns alltid att göra. Får man en stund över så finns ett välfyllt bibliotek ombord.

 

Anpassar segelsättningen så vi anländer till Los Roques på morgonen. Sjökorten är inte att lita på, öarna kan ligga upp till 10 nm (20 km) fel och fyrarna är inte alltid igång. En bekant gick på revet här i mörker för några år sedan och båten gick förlorad.  Ögruppen består mest av låga korallrev bevuxna med mangrove, men huvudön, El Gran Roque, är 100 m hög och syns på långt håll.

El Gran Roque dyker upp i gryningen
El Gran Roque shows up in the morning

 

I nästa brev om några dagar skriver vi om naturreservatet Islas Los Roques.

 

Friday  6 December 2013                     Bonaire 

Trip:   600 nm                                     Total:   9650 nm      

This letter comes after a long break as we have been outside the civilization. We have paid a visit to the small group of islands, Islas Los Roques outside Venezuela. Now we are back again to wifi and internet on the Dutch island Bonaire. To start we write about the last days in Antigua and the blue water crossing to South America, The remaining parts will come later.

What a relief, no engine problems during launching this year. Luckily neither equipment nor instruments has stopped working during our absence. It has been several years from now since we had such a good start of the sailing season.

We start with a 4 day nonstop trip to Venezuela. To prepare ourselves we anchor in the swell off the coast to train our “sea legs”. 

Broad reaching in light winds on an empty sea. Doing some small works underway like new cloth on some seats.

When approaching South America our path is crossed by several tankers going to and from the Panama Canal. They are visible on our AIS screen that shows both when we will be as closest and also the minimum distance between us. Calling on the VHF-radio and deciding who passes astern of the other.

All media says that Venezuela should be avoided due to the high crime rate. There has also been robbing and shooting at yachtsmen both at sea and ashore. That’s why we decide to only visit a group of islands far out from the mainland.

What is a sailor doing during an ocean passage? A normal day can pass as follows: A broad reach in 6 knots as a nice start. The wind drops and the swell makes the sails flogging, very frustrating. Luff to fill the sails. That lessens the chafing but adds distance to target. After a couple of hours sleep the wind shifts and the sails start flogging again. Gybing, many sheets and preventer guys to handle in the dark.  The head torch comes handy. Down below for some sleep while the mate keeps a look out. After one more hour the wind dies. Up again and furl the headsail and continue by engine and hard sheeted main. The swell goes down and something strange is to be seen astern at the horizon.  Could it be a cruise ship lit up?  A quick check of radar and AIS shows an empty sea. Mysterious! Soon the answer comes when the MOON rises out of the sea behind clouds. The imagination can really play you a joke. This is how a night can pass. Who said ocean sailing is boring? There is always something to do.  If there is a moment to spare, there is a well-stocked library on board.

Adjust the sails so we will arrive at Los Roques in the morning. The charts are not reliable, the location of the islands may be up to 10 miles wrong and the lighthouses are not always working.  A friend of us went on the reef in the dark some years ago and lost his yacht. This group of islands consists mainly of low coral reefs covered with mangrove, but the main island, El Gran Roque, is 100 m high and is clearly visible at a distance.

In our next letter we will tell more about the nature reserve Islas Los Roques.