Holland - Frankrike

Fredag 29 juli, 2016            Cherbourg

Vi lämnar Amsterdam lite besvikna för vi hade planerat att gå på kanalerna rakt genom staden. För att inte hindra bil- och tågtrafiken ordnas varje natt en konvoj av båtar som gemensamt leds genom stadens öppnade broar. Tyvärr reparerades någon bro och vi ville inte ta ner masten för en så kort sträcka. Istället blev vi hänvisade att gå en alternativ väg via Haarlem.

De flesta pråmar fraktar sand, men även pråmar med containrar dyker upp

Söder om Haarlem passeras vida fält med tulpanodlingar. Lisse och Hillegom är kända distrikt.

På våren är fälten och växthusen fyllda av blommande tulpaner

Holländarna har ett stort intresse av att bevara gamla bruksbåtar.

De kan vara över 100 år gamla men skiner som nya.

Går det inte att segla för att vinden blåser rakt emot,

kan man ju få bogsering som denna grupp scouter

Oändliga timmar och kostnader har lagts ner på kanalbyggen och skyddsvallar mot havet. För att undvika dyra slussbyggen har kanalerna byggts upphöjda där de passerar över låglänta områden. Dessa områden består av torrlagda sjöar som har förvandlats till åkermark och bostadsområden. I modernare tider har kanalsidorna höjts för att möjliggöra pråmtrafik med större och mer djupgående pråmar. Detta kan medföra en del ovanliga lösningar i gamla samhällen.

Skyddsmurar framför vardagsrumsfönstret

Vid järnvägsbroarna får vi alltid vänta på öppning beroende på tågens tidtabeller. Det kan bli över en timmes väntan. Sedan blir det trångt när alla båtar och pråmar ska igenom samtidigt medan bron är öppen under 10 minuter.

Denna lyftbro fungerar efter samma princip

som den kommande Göta Älvbron i Göteborg

Söder om Rotterdam upphör kanalerna och det invallade Zeeland blir färdväg. Efter den stora översvämningen på 1950-talet byggdes jättelika skyddsvallar och slussar mot Nordsjön för att skydda havsvikarna och flodmynningarna mot högvatten och stormar. Följden har blivit stora seglingsbara vatten i och mellan de forna flodarmarna.

Willemstad i Zeeland är omgärdad av dubbla vallgravar.

Bägge marinorna ligger i vallgravarna.

Middelburg ligger som namnet säger mitt på ön Walcheren, den sydligaste ön i Zeeland. Ön genomkorsas av den sista delen av ”staande mastroute” som vi följt genom hela Holland från tyska gränsen i norr till belgiska gränsen i söder. Middelburg har många vackra byggnader från en tid när staden var välmående och en knutpunkt för handel i södra Holland.

Stadshuset i Middelburg

Sista slussen i Vlissingen (Flushing) före Nordsjön och kraftigt tidvatten

Adjö Holland för denna gång

Belgiens låga kust passeras under 8 timmars seglats i omväxlande medström och motström. Kusten är bebyggd med stora bostadskolosser utmed hela sträckan. Är det feriebostäder för hela inlandseuropa?

Strömmen sätter med 2 knop i ena riktningen och vänder efter 6 timmar. Vi har friska västliga vindar rakt emot som gör att motorn får fortsatt tjänstgöring. Vinden tillsammans med motströmmen drar ner farten till 3 knop. När strömmen vänder ökar farten till 8 knop men gången blir obekväm i den korta krabba sjön när strömmen möter vågorna.

Dunkerque och Calais passeras under natten. Korsande färje- och fartygstrafik håller oss vakna och skärpta natten igenom. Småbåtar som vi måste följa en bojad farled tätt intill land. Många bojar och fyrar med olika ljuskaraktärer att hålla reda på. De moderna uppfinningarna GPS, AIS och digitala sjökort gör navigationen enkel.

Vi blev mycket förvånade att se denna dam till havs

Fecamp, mellan Calais och Le Havre, blev ett oplanerat stopp på vägen. Dieseln började tryta efter många timmars motorgång. Tyvärr hade både sjömacken och landmacken slut på diesel! Vad göra? Båtgrannen i hamnen hörde vårt bryderi och sålde sin reservdiesel till oss.

Normandiekusten i Frankrike möter oss med vita kritklippor

Planen var att fortsätta nonstop till de engelska kanalöarna Guernsey och Jersey. De envisa västvindarna i kombination med de häftiga tidvattnen vid Normandies nordudde fick oss att tänka om och gå in till Cherbourg för att avvakta fördelaktigare vindar. Att staden har ett utsatt läge påminns man om av att den skyddas av 3 kraftiga vågbrytare byggda utanför varandra.

Gamla fort bevakar inloppet till Cherbourg

Marinan i Cherbourg

Flytbryggor och landgångar behövs för att klara av tidvattensskillnad på 4 m

Bra säkerhetstänk, optimister med självlysande segel

Här ligger vi nu för tredje dagen och väntar på avtagande och vridande vindar för att passera Alderney Race vid Normandies nordvästudde. Racet har ett av världens kraftigaste tidvattenströmmar med upp till 10 knops ström och farlig sjögång om man är där vid fel tidpunkt. Vi har nu noggrant studerat tidvattentabeller och lotsböcker och känner oss väl förberedda. Under tiden besöks marknaden och goda viner och ostar inhandlas.

Som göteborgare frågar vi oss om Knapp-Karlsson har öppnat en mobil filial

Napoleon vinkar farväl