Måndag 7 maj, 2012 Carriacou, Grenadinerna
Trip: 145 nm Totalt: 7895 nm
Gungar på havet mellan Bequia och Canouan. Vindrodret styr i en god sydostlig bris. Nu på vårkanten blåser vinden mer från sydost än från nordost, vilket ofta medför bidevind för oss på väg söderut. Öarna ligger tätt här i Grenadinerna, bara 5-10 nm mellan dem. Har nu både St Vincent, Bequia, Mustique, Canouan, Mayreau, Union, Carriacou och flera mindre öar inom synhåll.
Efter våra positiva och negativa äventyr på Dominica blev det en nattseglats till Martinique, där vi ankrade i gryningen i en lugn vik mittemot huvudstaden Fort de France. Fortsätter runt uddarna söderut i friska vindar för att gå till Le Marin på öns sydspets, men vindar och ström vill annorlunda, efter någon timmes kämpande ger vi upp och seglar tillbaks till en mysig vik, Grande Anse d’Arlet. Stannar flera dagar i denna glest bebyggda plats. Några strandkaféer, internet och biluthyrning, det är allt och en liten affär med mycket litet urval. Det visar sig att viken lever upp under veckosluten när Fort de France borna kommer hit för att bada. Då gäller återigen öronproppar, men de franska öarna har tydligen decibelbegränsning så man överlever.
Med hyrbil gör vi Martinique. Kör upp till St. Pierre, som är känt för ett vulkanutbrott 1902, då 30.000 innevånare strök med. En av de få överlevande satt i fängelset och klarade sig tack vare de tjocka murarna och att fönstergluggen var vänd bort från vulkanen och lavaströmmarna. Han slutade sina dagar som skådebröd på cirkus, ”Mannen som besegrade vulkanen”! Stadens fina operahus, en minikopia av operan i Paris, har grävts fram och visar att det var ett välbärgat samhälle.
Martinique visar sig vara en ö med stora odlingar av bananer, ananas och sockerrör på de böljande gröna sluttningarna på den östra delen mot Atlanten. Den inre delen består av tät regnskog, där vägarna slingrar upp och nedför bergen. Plötsligt möts vi av en klunga cyklister med följebilar. Cykeltävling på de smala branta vägarna!
Landvägen besöker vi Le Marin, dit vi inte lyckades ta oss sjövägen. Stora marinor, massor av båtar och charterfirmor fyller den stora bukten som anses orkansäker, ett så kallat ”hurricane hole”. Givetvis passar vi på att fylla förråden i de överdådiga mataffärerna. Typiskt för Antillerna är att på de franska öarna finns allt, man är i Europa, medan de självständiga öarna inom synhåll har ett mycket torftigt utbud både i mataffärer och av övrig service.
Lite historia också. Vem upptäckter Martinique om inte Columbus, men först 1502 på sin fjärde och sista resa. Han gav ön namnet Madinina, blomsterön på kreolska. Först var ön fransk sedan engelsk och bytte ägare under bägge fredsfördragen i Paris 1763 och 1814, där den till slut blev fransk igen. Vid ett tillfälle utnyttjade en adelsdam född på ön sin kvinnliga charm för att få Ludvig XIV behålla ön i fransk ägo.
Monday 7 May, 2012 Carriacou, The Grenadines
Trip: 145 nm Total: 7895 nm
Rolling on the sea between Bequia and Canouan. The wind vane is steering in a nice southeasterly. Now during the spring the wind blows more often from southeast than from northeast, which often means a close reach for us twho are southbound. The islands are close here in the Grenadines, just 5-10 nm in between. We have now St Vincent, Bequia, Mustique, Canouan, Mayreau, Union, Carriacou and several small islands within sight.
After our positive and negative adventures in Dominica we had a night sail to Martinique, where we laid anchor in twilight in a quiet bay opposite the capital Fort de France. We continue around the headlands southwards in fresh wind to Le Marin on the south end of the island. Wind and currents have decided something else, after one hour of fighting we stop up and return to a lazy bay, Grande Anse d’Arlet. We stayed several days in this uncrowdy spot. Some beach cafés, internet and car rental, that is all and a small supermarket with very limited supplies. It will be seen later that the bay comes to life in the weekend when the people from Fort de France comes for a swim. Then it is time again to use ear plugs, but the French Islands seem to have some type of decibel limit, giving us a chance to survive.
We explore Martinique by rental car. Our car takes us up to St Pierre in the north, famous for a volcanic eruption in 1902 that killed almost all 30.000 inhabitants. One of few survivors was in custody in a prison cell and survived thanks to thick walls and a small window directed in the opposite direction of the volcano and lava flows. He ended his days as an attraction on circus “The man who defeated the volcano”. The opera house, a copy of the opera house in Paris, is digged out and shows that the town was a wealthy community.
Martinique, an island with large plantations of bananas, pineapples and sugarcanes on the green slopes facing the Atlantic on the eastern side. The inner part consists of dense rain forests where the roads are winding up and down the mountains. Suddenly there coms a group of cyclists with back-up cars. Bicycle race on the narrow steep roads!
We visited Le Marin by road, as we did not manage to sail there. Large marinas, lots of yachts and charter companies fills the large bay which is supposed to be hurricane safe, a so called “hurricane hole”. Of course we take the possibility to fill up our yacht with food from the well supplied supermarkets. Typically in the Antilles, the French islands have everything, you are in Europe, while the independent islands within sight have a very poor supply in both supermarkets and of other services.
Some historical facts. Who discovered Martinique if not Columbus, but not until 1502 during his fourth and last voyage. He gave the island the name Madinina, flower island in creole. The island was first French and then English and changed ownership in both peace treaties in Paris 1763 and 1814, when it finally became a French territory again. At one occasion a French noble lady born on the island used her female charm to convince Louis XIV to keep the island in French hands.
Trip: 145 nm Totalt: 7895 nm
Gungar på havet mellan Bequia och Canouan. Vindrodret styr i en god sydostlig bris. Nu på vårkanten blåser vinden mer från sydost än från nordost, vilket ofta medför bidevind för oss på väg söderut. Öarna ligger tätt här i Grenadinerna, bara 5-10 nm mellan dem. Har nu både St Vincent, Bequia, Mustique, Canouan, Mayreau, Union, Carriacou och flera mindre öar inom synhåll.
Efter våra positiva och negativa äventyr på Dominica blev det en nattseglats till Martinique, där vi ankrade i gryningen i en lugn vik mittemot huvudstaden Fort de France. Fortsätter runt uddarna söderut i friska vindar för att gå till Le Marin på öns sydspets, men vindar och ström vill annorlunda, efter någon timmes kämpande ger vi upp och seglar tillbaks till en mysig vik, Grande Anse d’Arlet. Stannar flera dagar i denna glest bebyggda plats. Några strandkaféer, internet och biluthyrning, det är allt och en liten affär med mycket litet urval. Det visar sig att viken lever upp under veckosluten när Fort de France borna kommer hit för att bada. Då gäller återigen öronproppar, men de franska öarna har tydligen decibelbegränsning så man överlever.
 |
| Grande Anse d’Arlet |
 |
| Grande Anse d’Arlet |
 |
| Fiske på gammaldags sätt / Fishing the old way |
 |
| Fängelsehålan som räddade livet på fången The prison cell that saved the prisoners life |
 |
| Entrén till operan som dränktes i lavafloden The entrance to the opera house that was destroyed by the lava flow |
 |
| Mycket odlat landskap / Lots of cultivated land |
 |
| Diamantklippan 175 m hög. Befästes av engelsmännen 1804 med 20 man och 4 kanoner Diamond Rock 175 m high. Fortified by the English in 1804 with 20 men and 4 canons |
Monday 7 May, 2012 Carriacou, The Grenadines
Trip: 145 nm Total: 7895 nm
Rolling on the sea between Bequia and Canouan. The wind vane is steering in a nice southeasterly. Now during the spring the wind blows more often from southeast than from northeast, which often means a close reach for us twho are southbound. The islands are close here in the Grenadines, just 5-10 nm in between. We have now St Vincent, Bequia, Mustique, Canouan, Mayreau, Union, Carriacou and several small islands within sight.
After our positive and negative adventures in Dominica we had a night sail to Martinique, where we laid anchor in twilight in a quiet bay opposite the capital Fort de France. We continue around the headlands southwards in fresh wind to Le Marin on the south end of the island. Wind and currents have decided something else, after one hour of fighting we stop up and return to a lazy bay, Grande Anse d’Arlet. We stayed several days in this uncrowdy spot. Some beach cafés, internet and car rental, that is all and a small supermarket with very limited supplies. It will be seen later that the bay comes to life in the weekend when the people from Fort de France comes for a swim. Then it is time again to use ear plugs, but the French Islands seem to have some type of decibel limit, giving us a chance to survive.
We explore Martinique by rental car. Our car takes us up to St Pierre in the north, famous for a volcanic eruption in 1902 that killed almost all 30.000 inhabitants. One of few survivors was in custody in a prison cell and survived thanks to thick walls and a small window directed in the opposite direction of the volcano and lava flows. He ended his days as an attraction on circus “The man who defeated the volcano”. The opera house, a copy of the opera house in Paris, is digged out and shows that the town was a wealthy community.
Martinique, an island with large plantations of bananas, pineapples and sugarcanes on the green slopes facing the Atlantic on the eastern side. The inner part consists of dense rain forests where the roads are winding up and down the mountains. Suddenly there coms a group of cyclists with back-up cars. Bicycle race on the narrow steep roads!
We visited Le Marin by road, as we did not manage to sail there. Large marinas, lots of yachts and charter companies fills the large bay which is supposed to be hurricane safe, a so called “hurricane hole”. Of course we take the possibility to fill up our yacht with food from the well supplied supermarkets. Typically in the Antilles, the French islands have everything, you are in Europe, while the independent islands within sight have a very poor supply in both supermarkets and of other services.
Some historical facts. Who discovered Martinique if not Columbus, but not until 1502 during his fourth and last voyage. He gave the island the name Madinina, flower island in creole. The island was first French and then English and changed ownership in both peace treaties in Paris 1763 and 1814, when it finally became a French territory again. At one occasion a French noble lady born on the island used her female charm to convince Louis XIV to keep the island in French hands.
Tänk att ha en egen gata uppkallad efter sej!!!
SvaraRadera