Färjan brinner! / Ferry on fire!

Söndag 27 januari, 2013             Saint Anne, Martinique
Trip: 140 nm                                 Totalt: 8175 nm

        En desperat röst hördes på VHF-radion ”Ferry on fire! People onboard! All boats and dinghies, please go immediately to the ferry to evacuate the passengers”. Meddelandet upprepades gång på gång. I mörkret låg ett nedsläckt fartyg i den yttre delen av Admiralty Bay några hundra meter från vår ankarplats. Rök välde ut från aktern. Det var färjan som går mellan Bequia och Saint Vincent som fattat eld! I kikaren såg vi att passagerarna samlats på fördäck för att undgå röken. Nu blev de fullt liv i bukten, all båtar och jollar gav sig ut till haveristen för att bistå vid evakueringen. Tyvärr kunde vi bara vara åskådare då vår utombordsmotor var på reparation

      Några större segelbåtar lade sig bredvid haveristen och lyste upp scenen med strålkastare. Passagerarna fick klättra ner en och en utmed en repstege till jollarna, som förde dem i land. Under tiden lyckades besättningen släcka elden. Tur att olyckan skedde så nära land. Till havs finns ingen hjälp att få, då det inte finns några räddningsfarkoster eller bogserbåtar att tillgå i denna del av Karibien.

     Mekanikern meddelade att vår utombordare var bortom all räddning och ingen fanns att köpa på Bequia. Vi tog upp ankaret och lämnade ön efter 2 veckor på denna härliga plats och seglade till Wallilabou Bay på St. Vincent. Platsen där Pirates of Caribbean filmerna spelades in. Det blev ett återbesök , då vi var här i våras också. Några orkaner hade drabbat ön under sommaren, så de kvarvarande kulisserna från filminspelningen hade rasat ytterligare.   

Raserade kulisser från Pirates of the Caribbean
Demolished film set ups from Pirates of the Caribbean

 

     På väg till nästa ö Sankt Lucia i motvind drabbades vi återigen av skit i dieseln. Motorn stannade och vägrade att gå trots filterbyte. I sjögången rördes skiten upp från tankbotten och satte igen tankens sugrör och bägge filtren. Det blev en långsam nattkryss och först nästa morgon kom vi fram till Rodney Bay och lät ankaret gå i det första gryningsljuset.

 

Rodney Bay

    Rodney Bay Marina, dit vi flyttade oss senare, är mycket välordnad och dessutom billig. Där finns många restauranger och köpcentra med välsorterade mataffärer. Förråden fylldes på med franska ostar, spanskt vin och italiensk salami. En ny motor köptes till jollen och målades genast med svenska flaggor och vårt båtnamn, allt för at försvåra stöld. Dieseltanken blev också rengjord. Här återsågs flera yachter från tidigare hamnar och det blev flera kvällar med besättningarna från svenska Shaddock och finska Dynamik.

RodneyBay Marina

 

Nya jollemotorn provas / Testing the new dinghy outborder

 

     Columbus var den förste som upptäckte St Lucia, men han landsteg aldrig. Senare kom holländare och besatte ön och gjorde urbefolkningen till slavar. Ön har sedan vandrat mellan franska och engelska händer och är numera en självständig stat.

    Med hyrbil gjordes dagstur med Kurt och Eva från ”Dynamik” till Soufrière och svavelkällorna. Längs krokiga och mycket branta vägar, där den lilla bilen kröp fram på lägsta växel, upplevde vi den vackra ön. Den tidigare huvudstaden Soufrière ligger mitt i en jättelik vulkankrater, 5 km i diameter. Halva kratern har rasat i havet, så staden ligger i en gryta som öppnar sig mot havet. Bortanför staden reser sig de båda otroliga sockertopparna  Petit och Grand  Piton. De är inte gamla vulkaner, utan magman har underifrån tryckt upp jordskorpan och format dessa branta berg.

Totempåle som vägvisare / Primitiv road sign

 

Soufrieredalen med de bägge Pitonerna i bakgrunden
The Soufriere valley with the two Pitons in the background

     Doften från svavelkällorna stack i näsan redan innan vi kom fram. Marken runtomkring var gul av svavel och brun av järnoxid. Svavelångor steg upp från bubblande, kokande dypölar. En lämplig plats om man vill föreställa sig hur Dantes Inferno såg ut.

Svavelkällor / Sulphur springs

 

Svavelånga / Sulphur steam

Kokande dypölar / Boiling mud pits

 

     Rodney Bay är uppkallad efter den engelska amiralen Rodney, som anlade en örlogsbas här i slutet av 1700-talet. Pigeon Island vid inloppet till bukten har ruiner efter officerarnas och manskapets förläggningar och även efter verkstäder för fartygens underhåll. De två topparna på Pigeon Island var befästa med fort och kanoner. För att få de tunga kanonerna uppför de branta bergssluttningarna, gick man mycket smart tillväga. Ett skepp ankrades upp tätt intill bergssidan, en kraftig tross spändes mellan masten och en ställning iland. Kanonerna halades via denna linbana in till land och upp till bergets topp. Man blir imponerad hur man kunde hantera de tunga kanonerna med bara linor och handkraft.

Pigeon Island

’

Fort Rodney på en av topparna
Fort Rodney upon one of the summits

 

Upp mot toppen / Up to the top

Linbana för att transportera kanoner iland
Clever method to haul cannons ashore

 

Svalkande öl efter allt klättrande / A refreshing bear after climbing

 

     Under andra världskriget hade amerikanarna en radiostation på en av topparna. De anlade också en linbana för att få upp dieselfaten till radiostationens generatorer.

      En härlig bidevindsseglats förde oss hit till Martinique.

  
NU ÄR ÄVEN BILDERNA INLAGDA I FÖREGÅENDE RESEBREV!


 

Sunday 27 January, 2013            Saint Anne, Martinique

Trip: 140 nm                                 Total: 8175 nm

A desperate voice was heard on the VHF-radio “Ferry on fire! People onboard! All boats and dinghies, please go immediately to the ferry to evacuate the passengers”. The message was repeated over and over again. A dark ship could be seen in the outer part of Admiralty Bay some hundred meters from our anchorage. Smoke was coming out of the stern. It was  the ferry that goes between Bequia and Saint Vincent that was on fire!. With the binoculars we could see the passengers gathering on the fore deck  to escape the smoke. Now there was a lot happening in the bay, all boats and dinghies rushed to the disabled vessel to save the passengers. Unfortunately we could only be spectators as our outborder was in a workshop.

     Some big yachts placed themselves beside the ferry and covered the scene with their floodlights. The passengers had to climb down one by one via rope ladders to the dinghies which brought them ashore. Meanwhile the crew managed to put out the fire. Luckily the accident happened close to shore. At sea there is no help available, as there are no rescue vessels or tug boats in this part of the Caribbean.    

     The mechanic told us there was no idea to repair the outborder and there was none for sale in Bequia. We weighed anchor and left the lovely island after 2 weeks and sailed to Wallilabou Bay in St. Vincent.  That’s the place where the movies Pirates of Caribbean were shot. It was a revisit as we also were here in the springtime. Some hurricanes had hit the island during the summer, so the remaining set ups from the shootings were more demolished than before.

     Underway in headwind to the next island St Lucia we were again affected by dirt in the diesel tank. The engine stopped and refused to run even after change of filters.  The seas made the dirt coming up from the bottom of the tank and clogged the suction pipe and both filters.  It was a slow beating in the night  and not until the following morning did we arrive in Rodney Bay and let the anchor go in the first light of day.

     Rodney Bay Marina, into which we moved later, is well organized and also cheap. There are many restaurants and a shopping mall with well stocked super markets. We stocked up with French cheese , Spanish wine and Italian salami. The dinghy got a new outborder and was immediately painted with the Swedish flag and our boat name, all to avoid thefts. Also the diesel tank was cleaned. Several yachts  from previous harbours were seen here  and we had several nice evenings with the crews of Swedish yacht Shaddock and the Finnish Dynamik.

     Columbus was the first to discover St Lucia, but he went never ashore. Later the Dutch came and concurred the island and made slaves of the natives. Later the island has been under either French or English power and is nowadays an independent state. 

     With Kurt and Eva from “Dynamik” we made a day tour by rental car to Soufriere and the sulphur springs. Along winding and very steep roads, where the small car only managed with the lowest gear, we made the beautiful island. The previous capital Soufriere is situated in the middle of a giant volcano crater , 5 km in diameter. Half of the crater has fallen into the sea, so the town lies in a valley that opens towards the sea. Further out of town you can see the two unbelievable cones Petit and Grand Piton. They are not old volcanoes, but the magma has pressed up the crust of the earth and formed these steep mountains.

     The smell from the sulphur springs irritated our noses already before arriving to the site. The ground was yellow from sulphur and brown from iron oxide. Sulphur steam came out from boiling mud pits. This is the right place if you want to imagine how Dante’s Inferno did look like. 

     Rodney Bay is named after the English admiral Rodney, who built a naval base here at the end of the 18^th century. There are several ruins on Pigeon Island at the entrance to the bay. Barracks of officers and crews and also workshops for ships maintenance. The two summits of Pigeon Island had forts and cannons.  They had a clever method to bring the heavy cannons up the steep hillsides.  A ship was moored close to the hillside, a thick cable was rigged between the mast and a tripod ashore. The cannons were pulled ashore along this cable and up to the top of the hill. It is impressing how the heavy cannons were handled with only ropes and hands.

     The Americans had a radio station on one of the summits during World War II. Also they built a line car to get the diesel barrels up to the generator at the radio station.   

     A wonderful close reach brought us here to Martinique.

NOW THE PHOTOS ARE ALSO ADDED TO THE PREVIOUS LETTER!