Tips och erfarenheter / Tips and experiences

Här har vi skrivit om vad vi har kompletterat och ändrat på båten.  Även andra tips och lärdomar har vi tagit med här.

Here we have noted what is added and changed on our yacht. Also other tips and lessons learned are included here.

SKROV / HULL

Bottenfärgsborttagning / Removal of antifouling

Borttagning av all gammal bottenfärg. Får bort en del med kaustiksoda blandat med tapetklister, som får verka några timmar och sedan tas bort med högtrycksspruta. Det är ett kletigt och farligt jobb. Kaustiksodan är frätande, varför heltäckande skyddskläder och ansiktsvisir används. Får ändå några svårläkta brännsår på hals och handleder



Heltäckande skyddskläder
Protective clothing

Kaustiksoda, tapetklister och högtryckstvätt
High pressure washing

Epoxybehandling / Epoxy treatment

Eftersom båten kommer att ligga i vatten under lång tid, kändes det säkrast att lägga på ett skydd mot böldpest.Efter borttagningen av den gamla bottenfärgern och noggrann tvättning lades 8 lager epoxyprimer på botten. Internationals Gelshield 2000 är lösningsmedelsbaserad och därför lättstruken/rullad. Vartannat lager med grönt och vartannat med grå färg för att ha bra koll på täckningen. Torktiden gav möjlighet att göra 3 strykningar om dagen.



8 skikt epoxyprimer
8 layers of epoxy primer

Bottenfärg / Antifouling

Botten ströks med 2 lager fartygsfärg, förbjuden i Sverige men tillåten utomlands. Färgen av fabrikat Sigma fungerade bra i Medelhavet, men efter ankomst till Karibien efter 9 månaders segling är färgens giftverkan slut. Minst en gång i månaden får vi ta på cyklop och skrapa ren botten.
Andra säsongen gjordes 2 strykningar med Internationals Micron 66 (köpt i Karibien, giftigare än den svenska). Fullt godtagbart beväxningsskydd efter 6 mån.

Propeller 

Problemen och osäkerheten med fällbara propellrar gjorde att vi valde en fast trebladig propeller. Fartminskningen vid segling får vi leva med. Vid propellerbytet i samband med ny motor blev beräkningen felaktig, med följd att motorn inte varvade upp till rätt varvtal vid provkörning med tom båt. Genom att minska stigningen 1 tum (omstukning) ökade motorvarvet med 200 varv/min vid fullgas och nådde nästan upp till rekommenderade värden.

 Bogpropeller / Bow thruster

Xavita har ingen bogpropeller. Vi har inte heller saknat sådan, då vi mest ligger för ankar.

Linavskärare / Spurs

Spurs har monterats på propelleraxeln. Den består av knivar som roterar med axeln och klipper av linor och klenare vajrar innan de fastnar i propellern.



Linavskärare på propelleraxeln / Spurs on the propeller shaft

Montering av ekolodsgivare / Mounting of echo sound transducer

Givarna till det gamla antika ekolodet var monterade med silikon på insidan av skrovet. De hängde bara med till 40 m. Nytt ekolod Raymarine ST60+ med genomgående givare införskaffades. Givaren monterades för om kölen i båtens centrumlinje. Där är kölskarpen uppfylld med något hårt material (kanske Plastic Padding med något slags kulor som utfyllnad??) som en hålsåg med hårdmetallskär hade fult jobb med att komma igenom. Ett PVC rör fick bilda form vid plastningen av genomföringshålet. Runt givaren på skrovets utsida byggdes en strömlinjeformad kropp med extruderad cellplast. Det blev mycket plastning med West Systems epoxy och slipning innan kapten var nöjd.



Hårdmetallsåg för att komma igenom uppfyllnaden i kölskarpen



Uppfyllnadsmaterialet i kölskarpen.
Kan det vara Plastic Padding med lättkulor?



PVC rör som form vid plastningen av genomföringen



Färdig genomföring sedd inifrån

Bottenfärg och gelcoat bortslipat på utsidan

Uppbyggnad med extruderad cellplast

Plastning och slipning

En plastburksbotten får bilda form för givarens fläns



Anliggningsytan för givarens fläns arbetas fram



Mer plastning och slipning

Färdigt! Mer bottenfärg skall på!

Samma sett förifrån

Bottenventiler / Seacocks

Alla gamla bottenventiler och bordsgenomföringar är utbytta mot rostfritt syrafast stål 316. Egentligen finns det inget som är rostfritt, snarare är det rosttrögt. På det rostfria stålet bildas ett oxidskikt på ytan som förhindrar korrosion. Men där luften ej kommer åt att oxidera ytan, till exempel där metall ligger mot metall och under tätningsmedel, fortsätter korrosionen och visar sig som små tefärgade rinningar vid bordsgenomföringarna.
Den bästa typen av bottenventiler och bordsgenomföringar är tillverkade av Marelon, ett kolfiberarmerat kompositmaterial. De tillverkas av Forespar i USA, www.forespar.com, och finns i välsorterade båttillbehörsaffärer.

DÄCK / DECK

Teakdäck / Teak decking                      

Få båtar med teakdäck på dessa breddgrader. Behagligt att gå barfota på i hettan. Den aggresiva miljön med starkt solsken och mycket salt vatten bryter ned teaken snabbare än i Skandinavien. Vi har valt att inte olja teaken. Teakdäck rekommenderas inte.

Ventilatorer / Ventilation hoods                         
Doradeventilatorer, Plastimos ”Cool and Dry”, har ersatt de gamla Electrolux ventilatorerna. De har dock en alltför ömtålig och plastig stängningsmekanism som har gått sönder. Dessutom är ventilationen i svaga vindar sämre än i de gamla. Rostfria bågar hindrar skoten att fastna i  ventilatorhuvarna.

Båge över sprayhood / Rail over sprayhood                           

Över sprayhooden sitter en båge i syrafast Ø 25 mm rör. Utmärkt att hålla sig i när man står i sittbrunnen, men framförallt när man skall gå upp på däcket, eftersom den går ända fram till
grabbräckena på rufftaket. Bågen är löstagbar.

Kuvös / Sprayhood wall
I akterkant på sprayhooden fästes med dragkedja en tygvägg som går ned till durk och bänkar. Den ger ett torrt och ombonat utrymme i främre delen av sittbrunnen vid regn eller kyla. Är nedgångsluckan öppen sprider sig värmen upp till personen på vakt och man har bra kontakt med personer inombords. Kuvösen är försedd med rutor för bättre sikt och mittdelen är upprullbar för passage. Inifrån kuvösen styr man autopiloten med fjärrkontrollen och plötsligt har nattvakterna blivit angenäma.



Kuvösen uppsatt / Sprayhood wall

Den upprullningsbara mittdelen ger fri passage till sittbrunnen
The roll up part of the sprayhood wall gives access to the cockpit

Bimini                  
Biminin (soltak över sittbrunn) har vi tillverkat själva av Markiluxduk och 25 mm aluminiumrör. På den förlängda akterpulpiten sattes NOA-fästen. Två stag till Båtsystems radarstolpe inhandlades Tveksam till livslängden för stagens plastgafflar i söderns sol. Stagen och rören i ”taket” kopplades ihop med rostfria rörbeslag för leder och rörändar. Se till att sidostagen lutar ca 45 grader för- eller akteröver för att kunna spännas fast maximalt med nylonband i för- och akterkant på biminin. På vår båt är biminins akterkant fäst med band till radar- och generatorstolparna. Finns inga stolpar, sätts band till akterpulpiten. Eventuellt behövs ett urtag för akterstaget. Gör en slits som stängs med kardborreband eller dragkedja. Biminin fälls ihop mot akterstaget och ett fodral träs över paketet och försluts med kardborreband eller dragkedja.  Allt material köps i båttillbehörsbutiken.
Mellanstycke o sidostycken.



Bimini

Komplettering med sidostycken
Additional side panels

Förlängd akterpulpit / Extended pushpit                    
Akterpulpiten har förlängts fram till aktersta mantågsstöttan. Solpaneler har monterats på förlängningen. Kolla bara att vinschhandtagen ej kolliderar med solpanelerna.

Akterpulpiten förlängs till nästa mantågsstötta. Även bågen över sprayhooden är på plats
Pushpit extended to the next stanchion. The rail over the sprayhood is also in place

Radar- och vindgeneratormast / Radar and wind turbine masts
Återigen för att hålla nere vikten i aktern valdes Båtsystems 80 mm aluminiummaster både för montering av radarn och för vindgeneratorn. På tvärstaget mellan de två masterna sitter en solpanel. Ytterliggare en solpanel som är vridbar sitter fäst på radarmasten, som även har en lyftarm för att lyfta utombordaren. Även akterlanternan fick en upplyft plats strax under radardomen. Stagens ändgafflar i plast är dock en tveksam konstruktion med tanke på UV-strålningens påverkan på plast. Targabåge var inte ett alternativ för oss.


Radar, vindgenerator och solpaneler monterade på aluminiummaster
Radar, wind turbine and solarpanel mounted on aluminium masts

RIGG och SEGEL / RIGGING and SAILS

Inre förstag / Inner forestay

Båten har utrustats med ett stagsegel på rulle på ett inre förstag strax akter om det ordinarie förstaget. Det inre förstaget sitter fäst i masten ca en halvmeter under infästningen för det ordinarie förstaget. Då vi har mastheadrig och det inre förstaget sitter så nära masttoppen behövs inga backstag. Hur få en kraftig och stadig infästning i däck? Ett syrafast plattjärn går genom däcket och är ledat fäst i en gaffel på ett plattjärn. Detta järn sitter inuti ankarboxen på insidan av förstäven. 4 bultar går genom förstäven och förstävsbeslaget och överför krafterna från det inre plattjärnet till förstäven. Infästningen för det inre förstaget är robustare än infästningen av det ordinarie förstaget, vilket känns tryggt, eftersom stagseglet även tjänstgör som stormfock i hårt väder.


Här syns att det inre förstaget sitter 40 cm akter om förstaget
Here you see the inner forestay placed 40 cm aft of the forestay

Det inre förstaget sitter 50 cm under masttoppen
The inner forestay is placed 50 cm below the top of the mast

Infästning av det inre förstaget i förstäven
Fixture for the inner forestay in the stem

Segelduk / Sail cloth
Vår segelmakare, som levererat segel till många långseglare, föreslog segel i dacron. De är billigare, mer långlivade och inte så ömtåliga som modernare dukar. Visst, de tappar formen med tiden, men då man seglar mest för öppna vindar, har inte detta så stor betydelse. Ser man sig omkring, så har nästan alla cruisingseglare dacronsegel.

Rullstor / Furling main

Xavita har ingen rullstor. Skepparen gillar inte att ha en rulle inne i masten där seglet försvinner utom synhåll och kontroll. Vad händer om det inte går att rulla in seglet i överfallsväder?

Revning / Reefing

Storseglet revas med Seldéns Single Line system. Single Linen klarar två rev, så det tredje revet är traditionellt med en lina från vardera revlöddran. Eftersom vindrodret kräver bra balans på båten så tar vi först in ett rev i storen, därpå revas genuan, därefter storens andra rev, sedan tas genuan in och stagseglet rullas ut. Ökar vinden ytterligare tas storens tredje rev och till sist revas stagseglet. Högre vindstyrkor har vi hittills inte haft.

Ankarsegel / Anchor sail

Alla båtar pendlar när de ligger för ankare. Beroende på mastens placering i förhållande till lateralplanets (kölens) centrum och rullgenuor m.m. kan pendlingen vara upp till 60° åt vardera hållet från vindriktningen. Genom ett 2 m² ankarsegel hissat på akterstaget minskar pendlingen betydligt.

Tänk igenom placeringen av isolatorn i backstaget och hur högt ankarseglet skall hissas. På vår båt sitter isolatorn så lågt att man når att sätta ankarseglet ovanför. Detta medför dock risk att någon tar i det strömförande akterstaget under radiosändning.

Ankarsegel hissad i akterstaget
Anchor sail hoisted in the backstay

Storsegelkapell / Main sail cover
Har kollat många olika varianter och valde till slut ”Sailstack” från Lundh Sails i Göteborg. Fördelarna är bl.a. nät i botten så att regnvatten kan rinna ut, sätts ej runt masten vilket gör att mindre vatten kan leta sig in. Den längsgående dragkedjan sitter inte ovanpå utan på sidan för bättre åtkomst.


Sailstack

Försegelkapell / Head sail cover

Dras som en strumpa över seglet. Extra fall behövs för att hissa strumpan.




Skyddar mot smuts och solens nedbrytning.




 Ett måste om man ej har bra UV-skydd på seglen, se nästa stycke.
Protects against dirt and UV-rays. It is a must if you do not have adequate UV protection, see next paragraph.

UV-skydd på rullgenua / UV-protection of furling genuas
I Skandinavien sätter man ofta på en dacronduk i avvikande färg som UV-skydd. Detta fungerar ej på latare latituder. Redan efter 1 år började vårt UV-skydd spricka, speciellt i underliket. En lokal segelmakare sydde på ”Sunbrella” duk på liken. I Karibien används ”Sunbrella” genomgående som UV-skydd. Tester hos tillverkaren visar att sprickorna i UV-skyddet beror på fabrikationsfel. Vår svenska segelmakare tar sitt ansvar och levererar nya segel.  

SEGELHANTERING / SAIL HANDLING

Preventergaj  och nedhal  / Preventerguy and downhaul       

På bommens undersida sitter 2 preventergajar fast monterade i bomnocken. Förändorna hålls på plats av gummistroppar. På babords- och styrbordssidan sitter ytterligare preventergajar från pulpiten, genom block vid förknapen och till avlastare på respektive sida om sittbrunnen. När gajarna skall användas knopas pulpitändan ihop med gajen som hänger under bommen. Den lediga gajen (lovartsgajen) används som förligt nedhal till spinnakerbommen.

Tipstack till Annika och Björn på Lindisfarne

Preventergajar på storbommen 
2 preventer guys on the main boom to be tied to 
preventer guys running via blocks at pulpit to the cockpit 

Spinnakerbomsstyrning / Control of spinnaker pole                            

Spinnakerbommen eller spirbommen stagas i utfällt läge med lift, förligt nedhal och akterligt nedhal.

Liftutgången på masten är placerad så att linan ej behöver justeras när bommen fälls ut från sitt parkeringsläge på masten till segelläge. Det förliga nedhalet tjänstgör också som preventergaj till storbommen och beskrivs under ”Preventergaj och nedhal”. Det aktra nedhalet löper via ett block midskepps på relingslisten till avlastare vid sittbrunnssidan. Vid tillfällig revning av genuan behöver inte spirbommen justeras, utan kan sitta kvar i utfällt läge.

Utspirad genua
Pooled out genua

Spinnakerbom med lift och 2 nedhal 
Spinnaker pole with lift and 2 downhals

Linor till sittbrunn / Lines to  cockpit             
Linor från masten (storfall, dirk, uthal, revlinor, kick) har dragits till sittbrunnen, men på utsidan av vindruta och sprayhood. På så sätt undviks genomföringar i vindrute/sprayhoodssargen där överbrytande sjö kan leta sig in. Samtidigt försvinner behovet av extra vinschar under sprayhooden, eftersom de ordinarie vinscharna kan användas till dessa linor. 



Revlina, uthal och kick i den övre avlastaren.
Genua- och kutterskot i den nedre.

23 linor till sittbrunnen / 23 lines to the cockpit:                    
2 genuaskot via flytande skotpunkter till avlastare på överbyggnadens sidor
2 kutterskot via flytande skotpunkter till avlastare på överbyggnadens sidor
genuarullens manöverlina via brytblock i akterpulpit till avlastare på BB sidodäck
kutterrullens manöverlina via brytblock i akterpulpit till avlastare på SB sidodäck
Storfall till avlastare på överbyggnadens SB sida
Storskot
Dirk till avlastare på överbyggnadens SB sida
Uthal till avlastare på överbyggnadens BB sida
Kick till avlastare på överbyggnadens BB sida
Single Line rev 1 till avlastare på överbyggnadens SB sida
Single Line rev 2 till avlastare på överbyggnadens BB sida
2 rev 3 till avlastare på överbyggnadens SB sida
2 manöverlinor för flytande storskotspunkter till camcleats på utsida sittbrunnssarg
2 främre nedhal till spinnakerbom via brytblock vid förknapen till avlastare på aktra                sidodäck (dubblerar som preventergajar till storbommen)
2 aktre nedhal till spinnakerbom via brytblock vid midskeppsknap till avlastare på aktra sidodäck
2 styrlinor från vindroder till ratt via brytblock och skotråttor
Summa: 18 avlastare, 2 camcleats och 2 skotråttor


ANKRING och FÖRTÖJNING / ANCHORING and MOORING

Ankare / Anchors

Vi har 3 ankare. Vårt gamla16 kg CQR var huvudankare tills det draggade på en hård korallbotten. Det byttes ut mot ett 20 kg Delta som nu sitter i ankarklyset. Detta har endast draggat i kuling på en sandbotten så finkornig att det såg ut som mjöl. Vi lägger alltid ut mycket kätting, 4-5 gånger djupet. Som reserv finns dessutom ett 15 kg Rocna. Deltan och Rocnan har fått bättre resultat i tester än CQR. Varför 3 ankare? Ibland kan man behöva lägga ut 2 ankare i V-form för att minska pendlingen på trånga ankarplatser, eller lägga 2 i tandem på samma kätting för att få bättre fäste i hårda vindar. Dessutom behövs minst 1 i reserv ifall man förlorar ett ankare på oren botten. Vi har valt 3 olika modeller, eftersom de arbetar efter olika principer. En 8 kilos blyplätt används mest för att tynga ner ankarkättingen och för att minska rycken genom att skicka ner den utmed kättingen.

CQR



Delta

Rocna

Ankarspel / Windlass
Anchorlift Mako 1200W (C1212C) med kapstan. Kapstan är en extra rulle för lina. I ankarboxen hänger också knappsatsen/manöverdonet. Man skall köra ankarspelet från fören och inte från sittbrunnen. Det är viktigt att ha full uppsikt över ankarfällning och upptagning. Det kan endast göras på plats vid ankarspel och box. En separat strömbrytare är ett måste för att undvika att spelet går igång av misstag. På Xavita skulle ankarspelsmotorn hamnat i den blöta och fuktiga ankarboxen, vilket är förödande för motorn i längden. Problemet löstes genom att skapa ett torrt utrymme för motorn. En öppning sågades upp in till skåpet över förkojernas fotända. En demonterbar låda plastades och monterades med gummilister runt vinschmotorn i ankarboxen. Vips har motorn hamnat inne i båtens varma och torra utrymmen.
Tyvärr har inte vår Anchorlift motsvarat förväntningarna. Reläet (solenoiden) gick sönder inom ett år, likaså handkontrollen. Reläproblemet är känt hos tillverkaren. Lagningsinstruktion finns på deras hemsida. Trots att vi lagat den två gånger fungerar den ej. Dåligt bemötande från Anchorlift, de tar ej sitt ansvar. Efter ett års brevväxling fick vi ett nytt relä, men av samma felaktiga modell! Anchorlift kan ej rekommenderas! 

De rostfia delarna sitter över däck och de svarta delarna (växelhus och elmotor) sitter under
The SS parts are above deck and the black (gearbox and motor) under deck



Säkring, solenoid och motor monterade inne i skåp
Fuse, solenoid and motor mounted in a locker



Dito från andra hållet / Ditto from another view



Vy inne i ankarboxen med kåpan över motorn så den får ett torrt utrymme.
A view inside the anchor box showing the cover
over the motor giving it a dry environment

Handtag och manöverdon i hållare på ankarboxluckans insida
Handle and control switch on the inner side of the anchor box hatch

Bojar och förtöjning / Buoys and mooring
Se upp! Kan vara livsfarliga. I marinreservaten är det förbjudet att ankra. Där är man hänvisad till att ta en boj, som oftast är utlagd av en myndighet eller företag och kan anses vara någorlunda säkra. Speciell varning för boatboysens egna bojar! Kontrollera genom att lägga i backläget och dra. Ligger boj och tyngd kvar efter dragprovet så får den anses vara säker.
Är det trångt på ankarplatsen eller att det är kraftigt sluttande botten nära land får man ta till speciella knep. Ankaret släps som vanligt från fören och aktern dras närmare land med en eller två minst 50 m långa linor, som man ror eller simmar iland med. Dessa linor bör vara av den flytande typen, annars sjunker de till botten under landstigningsmanövern och blir tunga att dra.


INREDNING / INTERIOR

Sjökoj / Pilot berth

Ska man sova i sjögång är det viktigt att man ligger fixerad, d.v.s. utan möjlighet att rulla från sida till sida i sjökojen vid sjögång. Den första sjökojen utgjordes av kapellväv uppspänt framför en av sofforna i salongen. Tyget hade nackdelen att det var eftergivligt, vilket medförde att man inte låg fixerad i sjögång. Sömnen blev orolig. Tyget byttes ut mot en plywoodskiva förstärkt med en kraftig list i överkant. Skivan sätts i spår i soffans fot- och huvudände och kläms i underkanten av dynan och soffans framkant/sarg. När sjökojen inte används placeras och låses skivan bakom soffans ryggdyna.  

Sjökoj / Pilot Berth

Stuvfack bakom ryggstöd / Lockers behind backrests       

 Behovet av stuvutrymmen vid lång- och längesegling är stort. För att få plats för sjökort, pilotböcker, reservdelar och annat smått och gott byggdes stuvfack bakom ryggstöden i salongen. Tidigare gick soffdynorna in bakom de uppfällbara ryggstöden för att ge breda kojer i salongen. Detta behövs inte i vår båt, eftersom vi sover i skansen/förpiken. Ryggstöden skruvades fast, luckor sågades upp och skiljeväggar sattes mellan facken. Luckorna är numrerade för att lättare hitta det man söker.

Stuvfack bakom ryggstöd
Lockers behind backrest

Monitorarm / LCD arm
Platt TVn som även används som datorskärm på navigationsplatsen är monterad på en monitorarm från Ergotron i USA, www.ergotron.com. Köpes på nätet från t.ex. Dustin. Monitorarmen sitter höj-och sänkbart på en rostfri stolpe, som samtidigt blev en extra stolpe att hålla sig i vid sjögång.
Skärmen kan riktas mot navigationsplatsen, salongssoffan eller sittbrunnen. Se till att den är ordentligt surrad under gång.


Monitorarm monterad på stolpe
LCD arm mounted on a post



Skärmen i TV-läge
The monitor in TV-position

Skärmen parkerad och låst vid kartbordet
The monitor parked and locked at the chart table

Bokstöd / Book support                      

Wolfcraft enhandsskruvtvingar blir utmärkta bokstöd i en halvfull bokhylla.

Snickartving som bokstöd / Book support

Fönsterlist / Portlight trimming
I Najad 34 sitter en grå plastlist runt rutornas insida. Denna list krymper med tiden och korvar sig. Husvagnstillverkaren Polarvagnen i Dorotea har denna plastlist, men i ljusbrun färg. Den färgen passar mycket bättre till mahognyn än det gråa originalet. Bytet blev ett stort lyft för inredningen.

Duschdraperi / Shower curtain

Navigationsplatsen/kartbordet ligger i vår båt alldeles vid nedgången. För att skydda laptopen och andra instrument från regn och vattenstänk har vi satt upp ett duschdraperi. Detta är speciellt viktigt när man seglar i passaden med vinden in från aktern. Är den dessutom svart är det lättare att se laptopen.

Duschdraperi skyddar navigationsplatsen
Shower curtain protects the nav station

Fläktar / Fans

Datorfläktar monterade på lödställ (Clas Ohlson och Kjell o Co). När vi har landström ger en 230V bordsfläkt underbar svalka.

Datorfläkt / Computer fan

Skylightgaller / Skylight bars 

I skylighten sitter galler som inbrottsskydd. Bra att kunna lämna skylighterna öppna för ventilation när man lämnar båten. Gallren är snabbt demonterbara i en evakueringssituation genom att de är inträdda i hål i lucksargarna och låsta med en sprint som är osynlig utifrån.

NAVIGERING m.m. / NAVIGATION etc.

Sjökort och navigationsprogram / Charts and navigation software

Vi har köpt MaxSea Classic med mapmediakort och använder dessutom gratisprogrammet Open CPN. Bägge programmen körs på vår PC. Det har fungerat mycket bra. Det finns ingen anledning att ha en plotter oskyddad ute i sittbrunnen och vara upplåst till en tillverkares dyra kort.

Som backup finns ett gammalt Tsunamisprogram med vektorkort över hela världen. Om alla datorer skulle lägga av eller vid elbortfall finns även gamla papperskort övertagna från tidigare

långseglare och en bunt kopierade översiktskort.

I St Martin köptes ett mycket användarvänligt program direkt av upphovsmannen. Programmet heter Nimble Navstick. Hela programvaran och vektorsjökort CM93 över hela världen samt tidvatten ligger på en dongle och tar följaktligen inte någon plats på datorns hårddisk. Donglen har också en inbyggd GPS och AIS interface. Allt för det facila priset av 150 US dollar, www.nimblenavigator.com.

Flera långseglare har printer ombord och trycker ut aktuella kuststräckor och hamnar i förväg från sina sjökortsprogram som en extra säkerhet. Utvecklingen av appar för mobiltelefoner går rasande fort. Redan idag kan man för en liten summa ladda ner alla Europas sjökort till en Ipad. Vi använder Navionics appar för Europa och Karibien som back-up och får då även tidvatteninfo.

Obs! MaxSeas jordenruntpaket del 1 täcker bara några enstaka öar i Karibien och måste kompletteras med annat material. MaxSea Classic är ej anpassad till Windows 64-bits operativsystem, ingen uppdatering görs!

AIS                            

Automatic Identification System sänder och tar emot signaler på VHF-bandet om vår båts och andra fartygs namn, position, kurs och fart. Detta visas på PC-skärmen som också visar när, var och hur nära vi kommer att passera fartygen. Redan på 30 nm avstånd poppar fartygen up på skärmen. Ovärderligt för säkerheten! Det kan vara problem att få in AIS signalen till PC skärmen. PCn tror att man har kopplat in en mus och kursorn far fram och tillbaka på skärmen. Detta är ett vanligt problem, men löses med ett specialprogram.

Skärmdumpen visar vår båt, rödmarkerad, och två gröna fartyg, och var vi kommer att vara som närmast
The screen dump shows our yacht, marked red, and two green ships, and where we will be as closest

True Heading AIS CTRX

Pilots

Imrays pilots tycker vi är mycket bra. De beskriver alla hamnar och alla ankarvikar med flygfoton och kartor. Följande har vi använt:
- Mediterranian France and Corsica Pilot
- Italian Pilot
- Balearic pilot
- Costa del Sol and Blanca Pilot
- Atlantic Islands
- Grenada to the Virgin Islands
- The Shell Channel Pilot
Alla kan köpas från England via internet för lägre priser än i Sverige.

Bloc Marine, en fransk motsvarighet till Reeds Nautical Almanac, kan undvaras eftersom den tar upp alla franska hamnar men bara de största spanska och italienska hamnar. Inga ankringsmöjligheter finns beskrivna.

Väderleksrapporter / Wheather forecasts

Navtex ger väderleksrapporter och storm- och navigationsvarningar. Fungerar i Västeuropa, Medelhavet, Madeira, Kanarieöarna och delar av Karibien. Väderleksrapporter, samma som läses upp i rundradio och VHF, kommer på engelska 2 ggr per dygn. Den stora fördelen med Navtex är att man slipper passa radiotider och slipper lära sig franska, spanska, italienska m.fl. snabbpratade språk.

Navtex

Har man internetuppkoppling laddar man ner gribfiler med långtidsprognoser för en vecka framåt. De är även åtkomliga via t.ex. Winlink och Sailmail. Gribfilerna är framtagna av datorer och tar därför inte hänsyn till lokal påverkan av öar, berg och sund. Vår erfarenhet är att de stämmer ganska bra för vindriktningen, men visar ofta för svag vindstyrka. De flesta marinakontor anslår den senaste väderleksrapporten.



Gribfil på PCn av passadvindarna mellan Afrika och Karibien
Grib file on the notebook showing the trade winds between Africa and the Caribbean

Väderfax / Weathwer fax
Fås via SSB radion. Två gånger per dygn sänds väder- och vindkartor med en-, två- och fyrdygnsprognoser. Vi har laddat ner dom från stationen i Boston. 

Väderfax / Weather fax

INSTRUMENT

Kompass / Compas

Sestrel Major kupolkompass sitter på rattpiedestalen. Den ursprungliga kompassbelysningen har bytts till LED ljus.

Logg, ekolod, vindinstrument / Speed, depth and wind instruments

Fristående Raymarine ST60+ instrument sitter monterade i sittbrunnen på bägge sidor om nedgången. De är inte hopkopplade i ett NMEA nätverk. Vi vill ha instrumenten separerade efter en tidigare dålig erfarenhet av överslag i elsystemet som slog ut all elektronik i båten. Loggivarens lilla paddelhjul sätts igen av snäckor och havstulpaner efter bara några dagar.

Raymarine ST 60+

GPS                                        

Endast handhållna GPS-er finns ombord. En är monterad i sittbrunnen och ytterligare en sitter vid kartbordet och är kopplad med USB kontakt till laptopen. Den sistnämnda har fått en extern antenn, puck, monterad på rufftaket. En tredje GPS sitter inbyggd i dongeln till navigationsprogrammet Nimble Navstick.

Garmin 60

KOMMUNIKATION / COMMUNICATION

VHF                                                      
En fast monterad Sailor 6215 DSC med möjlighet till digitalanrop och automatisk nödsändning. Dessutom finns två handburna VHF telefoner. Speciellt vid ingång i hamn och vid gång på kanaler är de handburna apparaterna till stor hjälp. De sitter då lätt tillgängliga för rorsman i burkhållare på rattpiedestalen.

Sailor VHF 6215 DSC

SSB, kortvågsradio, amatörradio / HAM radio
HAM-radio som amerikanarna säger. Kärt barn har många namn. Vi valde ICOM 7000. Dyr i inköp och krångligt att installera, men gratis att använda. Viktigt att apparaten är riktigt jordad genom t.ex. en kopparplatta på utsidan av båtbotten. Plattan har s.k. sintrat utförande, vilket medför att dess yta är 3 m²  Underbart att kunna hålla kontakten med andra seglare på haven och få personliga väderleksrapporter av olika vädergurun. Dessutom finns det många dagliga radionät (t.ex. ett svenskt nät i Karibien på 8.182 kHz) där man utbyter erfarenheter och får tips om kommande hamnar m.m. Amatörradiolicens behövs, och för att prata med landstationer behövs ytterligare ett LRC (Long Range Certificate). Bägge kräver genomgångna kurser och godkända prov. Med ett speciellt modem (Pactormodem) har man också tillgång till internet för att skicka mail och ladda ner gribfiler m.m.


Kortvågsradio / HAM radio

Jordplatta

Satellittelefon / Satphone

Dyr att använda! Speciellt är det mycket dyrt att ringa till båten. I vissa länder (t.ex. de självständiga staterna i Karibien) är det faktiskt billigare att ringa ifrån båten på satellittelefon än att använda mobilen. Kolla med mobilleverantören. Det går att skicka gratis SMS från en PC till en satellittelefon. Går även att koppla upp mot internet via modem, men fortfarande mycket dyrt.

Satellittelefonen kan även kopplas direkt till PCn, kräver dock en omständlig konfigurering av PCn. Sedan kan man plocka ned gribfiler m.h.a. Airmail programmet, som kostar 250 USD/år. Nedladdningen går på någon minut och blir inte så kostsam.



Iridium 9555

Wifi och internet / Wifi and internet

I Sverige har vi kommit långt vad gäller internetåtkomst. Utanför Skandinavien tar det roliga slut. Många hamnar i Medehavet stoltserar med wifi, men oftast är räckvidden urusel. Man måste sitta på hamnkontorstrappan för att få kontakt. En speciell wifiantenn av fabrikat Radiolabs införskaffades från USA. Den hissas upp i riggen och ger räckvidd upp till 100 m. Ibland störs den av båtmasterna i hamnarna.
Vår wifiantenn av fabrikat Radiolabs har en inbyggd förstärkare som drivs via USB kontakten.  Den orkade bara i 3 säsonger. Det finns bättre antenner med kraftigare förstärkare som drivs med separat 12V försörjning.




Wifi antenn

Vi har dålig erfarenhet av mobilt bredband med kontantkort. Ingenstans uppfylldes löftena om dess förträfflighet. Tar man ett 2-årsabbonemang fungerar det nog. Det är mycket svårt att hitta olåsta nätverk utomlands. Vi går runt och letar med en Ipod (4:e generationen) men lyckas sällan. Däremot är den perfekt att visa vilken pub eller kafé som har wifi. Man hoppar in beställer en öl och får lösenordet och dagen är räddad. T.o.m. billigare än på internetkafé. Å andra sidan har internetkaféerna snabbare nätverk.

MOTOR / ENGINE

Volvo Penta                            

Innan avresan från Sverige byttes den gamla Volvo Penta MD 17C mot en ny Volvo Penta D2-40F.Valde länge mellan Yanmar och Volvo Penta. Kollade service- och reservdelsmöljligheter ute i världen. Förvånande verkar VP vara bättre representerade worldwide. Ville ha en 4-cylindrig på runt 40 hk. Eftersom det är generation F, borde barnsjukdomarna (bl.a. trilskande elektronik) vara åtgärdade.  Starkare motor på mindre utrymme och 100kg lättare. Den gamla motorn gick som en klocka, men vi ville undvika kommande reparationer och väntan på reservdelar i avlägsna hamnar. Motortrubbel får man alltid, även med en ny motor, men förhoppningsvis kommer de senare och är av lindrig art.

 

Volvo Penta D2-40

Men, efter 600 timmars motorgång brann MDI-boxen på Madeira. Det är en elektronikbox som bl.a. styr tändning och laddning. Volvo Penta har haft problem med denna och gjort flera uppgraderingar av boxen. Vänner till oss har haft samma problem. Det blev en veckas väntan på flygfrakt från Sverige, varpå den lokala VP montören på Madeira snabbt monterade den.  

Ytterligare problem med rusande motor som ej gick att stoppa! En invändig reglagearm kärvade efter sommaruppehållet varvid en klen länkarm till insprutningspumpen böjdes och motorn gick på fullvarv utan stoppmöjlighet. Mycket obehagligt! Volvo Pentas iver att minska vikten på motorerna har gått för långt! 

Motorreglage  / Engine throttle lever

Volvo Pentas motorreglage för sidomontering på skott har en otät genomföring. Skulle vi få in en sjö i sittbrunnen skulle en del vatten leta sig in i ena sittbrunnsstuven. Montera därför reglaget så högt som möjligt eller på styrpiedestalen.

Expansionskärl för motorns kylvatten / Expansion vessel for engine cooling system

Som standard sitter expansionskärlet monterat rakt över generatorn. Vid läckage droppar glykolblandningen ner och in i generatorn med stopp i elproduktionen. Efter ett dyrbart läckage monterades expansionskärlet på ett av skotten bredvid motorn.

Expansionskärlet är plastburken uppe i bildens högra hörn.
The expansion vessel is the plastic container up in the right corner of the photo.

Sil i kylslingan / Screen in cooling system
Om impellern tappar en vinge, kommer gummibitar fastna i och täppa till kylkanalerna För att undvika detta har en sil satts in på kylvattenledningen nedströms pumphuset.

Bränslefilter / Fuel filter

Eftersom kvaliteten och renheten på dieseln varierar i hög grad, speciellt i avlägsna trakter, har ett Racor dubbelfilter installerats, modell 75/500MAXM, www.parker.com. Ett filter i taget är inkopplat. Vid stopp slår man över till det andra filtret och byter det igensatta. Detta görs enkelt även under gång. Dessutom byts filterinsatsen uppifrån, så man slipper dieselspill.



Dubbla bränslefilter / Twin fuel filters

Extra bränslepump / Additional fuel pump

Eftersom dieseltanken ligger i kölsvinet under motorn är det 1,5 m från tankbotten till bränslefiltren, vilket är för mycket då motorns bränslepump har en sughöjd på 0,8 m. En extra 12 V bränslepump av fabrikat Hardi har monterats mellan grov- och finfiltren. Den har kopplats via ett extra motorkabelage så att den startar när tändningen slås på

Extra bränslepump / Additional fuel pump

Dieselbakterier / Diesel bugs           

Förr eller senare får man detta elände i tanken. Även om allt bränsle filtreras genom Bajafilter innan det hamnar i tanken. Tanken får tömmas och rengöras noggrant. En stor fördel om det finns manluckor så man kommer åt alla skrymslen och hörn. Det finns firmor, bl.a. i St. Martin, som rengör tanken och filtrerar smittad diesel. Har gjort en enkel anordning för att suga upp vatten och föroreningar från tankbotten utan att tömma tanken. En pump (för att suga diesel ur dunkar) har monterats på en stång och sticks ner genom manluckan.     

Numera häller även vi alltid biocider i tanken och har nu sluppit dessa problem.



Bajafilter

Filtret i mitten är oanvänt. De övriga är fulla av dieselbakterier.
In the middle an unused filter. The other are full of diesel bugs.

Pump för att pumpa upp vatten och smuts ur tankbotten
Pump to pump out water and dirt from bottom of tank

Motorrumsbrandsläckare /  Engine room fire extinguisher                                

En brandsläckare är monterad i motorrummet. Den utlöses när temperaturen överstiger 72°C. Egentligen skall den vara kopplad till motorn så att motorn stoppas vid utlösning. På så sätt sugs inte släckgasen ut av motorn.

Motorreservdelar ombord / Engine spare parts

Generator, MDI-box, bränslepump, kylvattenpump, avgaskrök, filter, impellrar, remmar, gasvajer,”tärning” till gasvajer, slangar och kablar i alla förekommande dimensioner.

EL / ELECTRICITY

Elbehov och elbalans

Kylboxen och PC-n är de största strömslukarna. Watermakern och ankarvinschen drar dock mer ström, men de används endast när motorn är igång. Vid friska vindar dygnet runt, mer än 8 m/s, som det ofta är i Karibien, så klarar vindgeneratorn att hålla batteribanken fulladdad, trots att kylen , kortvågsradion och laptopen förbrukar många amperetimmar. Vid mer normala vindförhållanden klarar inte vindgeneratorn och våra solpaneler av strömförbrukningen, se nedan, utan motorn måste startas var tredje dag för att ladda batterierna. Detta är inget problem för oss eftersom watermakern ändå skall köras då.

Batteribank / House batteries
Efter mycket efterforskningar och diskussioner valdes vanliga fritidsbatterier. Banken består av 7 st 75 Ah Varta fritidsbatterier. Gelbatterier har fördelen att de kan djupurladdas, men kräver kräver noggrann kontroll av laddspänningen och tål ej överladdning. Dessutom är de mycket dyra och är svåra att få tag på i ”nowhere”.

Vanliga våta blybatterier är billiga och finns att köpa överallt där det finns motorfordon. De håller länge om man inte låter laddningsnivån sjunka under 75%. Viktigt också att de laddas fullt och att de underhållsladdas med t.ex. solpaneler. Med en batterimonitor har man bra koll på batteriernas tillstånd.
Efter 2 år höll inte batterierna laddningen och fick bytas. Förmodligen p.g.a. obefintlig laddning under sommaruppläggningen. Dessutom lär fritidsbatterier bara vara en modifierad variant av startbatterier och klarar därför inte av många djupa urladdningar. De fungerar bra under vanlig helg- och semestersegling, men klarar inte av den långvariga användningen under flera månaders segling  Nya 80 Ah Exide Nautilus Marine Deep Cycle batterier (våta syrabatterier) har nu ersatt de gamla.
Startbatteriet är ett vanligt bilbatteri. Förbrukningsbatterier och startbatteriet är inte hopkopplade genom reläer och dioder, utan inkoppling sker manuellt med varsin brytare. I praktiken startas motorn med förbrukningsbatterierna som ”alltid” är inkopplade. Startbatteriet är reserv och motioneras då och då.



8 batterier, huvudsäkringar i de gråa boxarna till höger.

7 house and 1 start battery, main fuses in the grey boxes on the right hand

 

Elpanel / Switchboard

Den gamla elpanelen med skatbot av omärkta trådar och kablar revs ut. In sattes en panel av fabrikat BEP med 32 automatsäkringar, battmeter (visar batteriernas laddningsstatus och båtens elförbrukning) och mätare för vatten- och dieseltankar. Björn Jarde på Yacht och El Design (070-3123746) gjorde en snygg installation med kopplingsplintar och märkning av alla kablar och trådar. Elpanelen monterades i en gångjärnsförsedd ram som enkelt kan fällas ner vid arbeten.


Så här såg det ut bakom gamla elpanelen
Old installation before reworking the electrical installations

Ny elpanel / New switch board

Proffsig kabeldragning på nya elpanelens baksida
Pro made cable runs on the back of the new switchboard

Elkablar och kanaler / Electrical cables and conduits                         
Vid utbytet av elledningar används enbart förtenta trådar och kablar. Visst är de dyrare men man slipper ärgade ledningar som stjäl ström och orsakar spänningsfall. Alla änd- och skarvstycken kläs med limförsedd krympslang. Vid värmningen fyller limmet alla håligheter och kryper ut i ändarna som ett tecken på fullgod krympning. Trådar och kablar dras i elkanaler med avtagbart lock, för lätt framtida åtkomst. Allt material finns hos bl. a. Elfa.


Böjliga rör för elkablar och elkanaler med och utan lock
Flexible tubes for electrical cables and conduits with and without cover

Lampor och lanternor / Lamps and navigational lights         
All belysning har bytts till strömsnåla LED-lampor. Som seglingslanterna och ankarlanterna används Lopolights kombinerade masttoppslanterna med LED-lampor i epoxyfyllt aluminiumhus, en bra och fuktsäker konstruktion. En tidigare Lopolight fick problem med kretskortet, varvid importören Cordland AB snabbt bytte  ut den.
I vindgeneratormasten sitter en LED däcksbelysning. Den är ledat infäst och lyser upp sittbrunn och akterdäck. Den lyser dessutom upp grillen. Perfekt i tropikernas tidiga mörka kvällar.
 Lopolights har inte klarat kraven i ett tufft klimat. Totalt har nu 2 kombinerade segel- och ankarlanternor monterade i masttoppen slutat fungera. Även andra seglarvänner har haft samma problem. Trots att nya lanternor har erhållits på garantin kan inte Lopolight rekommenderas!

Lopolight

Solpanel / Solar panels
2 uppvinklingsbara styva monokristallina solpaneler av fabrikat NAPS om vardera 44W har monterats på den föröver förlängda akterpulpiten. En monokristallin 40W solpanel av fabrikat Solara sitter vridbar på radarstolpen. Solpanelerna får inte skuggas till någon del och vara noggrant riktade för att ge full effekt. Panelerna ger ca 2 ampere vardera och är kopplade till inverterns inbyggda regulator. Vid längre frånvaro (hemresa) kopplas landströmmen ifrån och solpanelerna håller batterierna toppladdade, vilket påverkar batteriernas livslängd positivt. Vår erfarenhet är att man bör ha 200 – 300W solpaneler.




Uppvinklingsbar solpanel
Tiltable solar panel

Vindgenerator / Wind turbine

Air Breeze tillverkad av Southwind i USA är en vidareutveckling av den populära Air-X. Breezen är tystare och startar i svagare vindar (3 m/sek) och ger mer ström i svaga vindar, medan X ger mer vind i starka vindar. Den har en inbyggd regulator, varför den är inkopplad direkt på batteribanken. Montera även en brytare som stoppar snurran vid behov.

En Air Breeze klarar all strömförsörjning i friska vindar (mer än 10 m/s)!

Vindgenerator / Wind turbine

Släpgenerator / Water Turbine

Aquagen LVM AQ412 släpar en turbin (propeller) i en 15 m lång lina efter båten. Den ger ca 5 ampere vilket är välkommet i passadvindarna där vindgeneratorn inte ger så stort bidrag p.g.a. svag relativ vind. En viss bromsverkan går inte att undvika samt svårigheter att samtidigt ha en fisklina på släp.



Generatorhus / Generator body

Turbin och lina
Turbine and line

Inverter och batteriladdare / Inverter  and battery charger
Vi har två invertrar som omvandlar 12 V likström från batteribanken till 230 V växelström sinusvåg. Sinusvåginvertrar är dyrare än fyrkantsvåginvertrar, men många elapparater kräver och alla, även mobilladdare, mår bättre av sinusvåg. Den stora invertern ger 1,5 kW (3,0 kW momentant) och används till dator, TV, dammsugare, elverktyg m.m. Laddare till småapparater som mobil, Ipod m.fl. kräver så få ampere att den stora invertern inte går igång. En liten inverter på 300W passar bättre till dessa behov. Den stora invertern är samtidigt en 50 amperes batteriladdare och laddningsregulator för solpaneler och släpgenerator. Elförsörjning från land går också via den stora invertern/batteriladdaren som då fördelar strömmen till inkopplade 230V förbrukare och samtidig batteriladdning.

 

Isolationstrafo

I hamnars elanläggningar förekommer ofta läckströmmar i vattnet, p.g.a. potentialskillnader mellan t.ex. båtar med kopplad landström och elanläggningen iland. Detta kan medföra allvarliga skador på metalldelar i vattnet. Genom isolationstransformatorn Victron ITV 2.0 MT, 2000 watt, används inte jorden i elkabeln från land, utan vår båt har en egen jord.

Isolationstrafo

SÄKERHETSUTRUSTNING / SAFETY EQUIPMENT

Livflotte / Life raft

Efter att ha deltagit i livflottsövning i vågbassäng fullt påklädda med tjocka kläder, sjöställ, stövlar och uppblåst flytväst, insåg vi att det är mycket viktigt att livflotten har en uppblåst ombord-stigningsramp och inte bara en löst hängande stege. Det är näst intill omöjligt att få in en fot i stegen, eftersom den svänger fritt fram och tillbaka i vattnet. Sedan är det lika viktigt att det finns handtag att ta tag i både på rampen, på flottens sarg och även inuti flotten. Det bästa är en ”repstege” inuti tvärs över flotten, som man kan dra sig upp utmed och in i flotten med händerna. Pröva gärna att utan benhjälp dra er upp och in i en uppblåst flotte på båtmässan. Vi valde Vikings 4 personers RescYou Pro som dessutom är självrätande. En dyr investering, som vi hoppas aldrig kommer till användning.

Viking livflotte för 4 personer / Viking life raft for 4 persons

Flytvästar / Life vests
Visir på uppblåsbara flytvästar för att undvika kallsupar och stänk i ansiktet

ÖVRIG UTRUSTNING / OTHER EQUIPMENT

Vindroder / Wind vane

Vindroder är ett måste på långsegling. Ett mekaniskt vindroder har en längre förväntad livslängd än en elekrisk autopilot En autopilot kräver elström, vilket kräver motorkörning för batteriladdning. Sailomat 601 är konstruerad och säljs av svenskamerikanen Stellan Knöös www.sailomat.com. Helt tillverkad i sjövattenbeständig aluminium och med genomtänkta lösningar för att förhindra korrosion. Arbetar efter servoroderprincipen och styr med linor till ratten och har därför inget eget styrroder. Dessutom är Sailomaten den enda (??) typen där både axel och servoroder är vinklat akteröver för att undvika att sjögräs och skräp fastnar. Andra kriterier som talade till Sailomatens fördel var den låga vikten, endast 23 kg och den enkla infästningen på akterspegeln. Dessutom ger Stellan gärna råd om montaget. Våra erfarenheter är mestadels goda. Har man bara bra segelbalans på båten styr den utmärkt på alla bogar, bättre än en rorgängare. På länsen kräver den minst 5 m/s för att orka styra. I hög låringssjö hinner den inte korrigera för vågornas vridning av båten, varför gången blir onödigt slingrande.


Sailomat vindroder
Sailomat windvane

Fästet på akterspegeln
Mounting plate on the transom

Linarrangemang från vindroder till ratt

Running of lines from the wind vane to the wheel

Autopilot / Auto pilot

Raymarine typ S1 med ST 6002 kontrollenhet, fjärrkontroll S100 och typ 1 linjärmotor, som styr direkt på roderkvadranten. En mycket bra autopilot som tjänstgjort under flera långseglingar. Kontrollenheten med fluxgatekompass lär sig vågmönstret och styr bättre än en levande varelse oförtröttligt timme in och timme ut. Vid svaga vindar och stiltje (mycket vanligt i t.ex. Medelhavet) fungerar inte vindrodret, utan autopiloten är då ovärderlig. Har man enbart autopilot på längre överhavsseglingar och liten besättning, bör man ha en autopilot i reserv och/eller gott om reservdelar.

Autopilotsmontering / Mounting of auto pilot
Det är noga att linjärmotorns arm rör sig i samma plan som kvadranten. Ett par kraftiga teakklossar plastades fast i skrovet bredvid kvadranten. Mycket mätande och syftande för att få det rätt.



Hjärtstock med roderkvadrant till höger.
Den stora svarta boxen med armen är autopilotens styrenhet.
Den lilla svarta grejen i bildens mitt är roderlägesgivaren

Samma men sett från sidan

Här syns hur styrenheten hänger i en teakbalk som bultats i två konsoler,
som i sin tur har plastats mot skrovets förstyvningar (stringers).
Mycket viktigt att teakbalken ligger i ett plan parallellt med kvadranten.

En mekanisk verkstad tillverkade ett rostfritt beslag som monterades på kvadranten. Beslaget fördelar kraften från styrenheten över hela kvadranten, inte bara till en punkt. Ett enklare beslag för roderlägesgivaren tillverkades själv.



Beslag på roderkvadranten med fästpunkter för autopilotens arm (till vänster)
och roderlägesgivaren (i bildens mitt)

Autopilot i reserv / Back-up auto pilot

En Raymarine Autohelm 1000 kan sättas på en hållare på vindgeneratormasten och påverka vindrodrets flöjelarm. Detta är en enkel lösning om den stora autopiloten skulle haverera. Eftersom det endast behövs en liten kraft för att röra flöjelarmen klarar Autohelmen jobbet galant och dessutom med liten strömförbrukning.

Watermaker

Underbart att kunna göra eget vatten. Inte behöva gå in till marinor för att tanka vatten av tvivelaktig kvalitet. Inte behöva snåla med vattnet. Att kunna unna sig en daglig dusch med sötvatten. Vi har monterat en Echotech 260-DML-1 som ger 50 lit/timme vid ideala förhållanden. Den bygger på principen omvänd osmos. En 12 volts högtryckspump pressar sjövattnet genom ett 1 m långt osmosfilter. Det mesta vattnet returneras till havet, men en liten del (50 liter/timme) kommer ut som helt rent dricksvatten. Strömförbrukningen 40 ampere är så stor att motorn bör vara igång när watermakern används. Anläggningen består av sil, två förfilter på 20 resp. 5 micron, högtryckspump, 1 m långt osmosfilter, diverse ventiler och mätare plus en massa slangar och grova elkablar.
Efter användning skall filtren backspolas och vid längre uppehåll än 10 dagar skall den desinficeras med diverse kemikalier. Vid backspolningen går vattnet genom ett aktivt kolfilter eftersom osmosfiltret förstörs av föroreningar och ev. klorerat vatten. Anläggningen är helt manuell, d.v.s. ingen elektronisk styrning som kan fallerera. Man får själv smaka av vattnet och slå om ventilerna. Idiotsäkert! Sätt inloppet djupt ner i kölsvinet, så att den kan användas även under kraftig krängning. Tänk på att vid kraftig sjögång innehåller ytvattnet luftbubblor som stör processen. Alltså djupt ner i kölsvinet!
Hittills har vår watermaker fungerat till belåtenhet. Efter sommarkonserveringen producerade den först bara hälften av sin kapacitet, men efter några gånger var den uppe i full kapacitet igen. 


Elmotor och högtryckspump till vänster. 2 förfilter
 till höger. Allt monterat under styrbords salongssoffa.

Förfiltren till vänster och backspolningsfiltret till höger.
Skrovets insida är klädd med bubbelplast för att inte matvarorna skall ligga direkt mot skrovet.

Manöverpanelen är monterad på garderoben

Manöverpanelens baksida inne i garderoben.
Det svarta lodräta röret till vänster är osmosfiltret.

Utloppen för testvattnet och returvattnet har vi satt i diskhon, som nu ståtar med ett helt batteri av vattenpipar.


Från vänster: Sjövatten, watermakerns returvatten, diskbänksblandare,
watermakerns testvatten, dricksvatten från fotpump.

Kylbox / Refrigerator

Isotherm 3701 ASU kylaggregat har installerats till den befintliga kylboxen i pentryt. ASU aggregatet känner av om landström är kopplad eller att motorn laddar. Då drar den på full effekt och laddar upp ett kylmagasin. I övriga fall går den på sparläge. Aggregatet är placerad i en sittbrunnsbänk, vilket är en mindre lyckad lösning, eftersom den behöver sval luft för att föra bort överskottsvärmen. En lösning är att via en grov slang/kanal föra relativt sval luft från kölsvinet till aggregatet.

Kylaggregat / Refrigerator units

 Kylboxen på 50 liter har tilläggsisolerats med extruderad cellplast (frigolit) till 5 cm tjocklek. Detta är för lite för seglats i varma klimat. Boxen borde byggas om med 10 cm högvärdigt isolationsmaterial. Man bör dessutom välja ett vattenkylt aggregat om man skall segla på värmen, både för att kunna hålla en låg temperatur i boxen, men framförallt för att minska elförbrukningen. Kylaggregatet är den största elförbrukaren ombord.

Gasolsystem  / Buthane system

2 st 6 kg gasolflaskor i aluminium får precis plats i ena akterstuven som har dränering till utsidan. Från pentryt fjärrmanövreras en på gasolflaskan monterad elektrisk avstängningsventil.  Ett gaslarm sitter i kölsvinet framför spisen. Ta med reduceringsventil i reserv eftersom de korroderar och de svenska inte kan köpas i utlandet.
Byte av gasolflaskor utomlands är ett känt problem. Sverige har en egen unik standard på flaskorna. Även om man har med sig adaptrar som passar till övriga system, så kan man inte få sina svenska flaskor fyllda i Frankrike och Spanien inklusive Kanarieöarna. I dessa länder har man endast bytessystem, ej påfyllning. Hittills har vi fått våra flaskor fyllda i Ceuta i Nordafrika och på Kap Verde. Eventuellt får vi skaffa internationella gasflaskor i framtiden.   
Inga problem att få de svenska flaskorna fyllda i Karibien och på Bermuda. 





Grill / Barbeque

På akterpulpiten hänger en Magma gasolgrill. Bra att slippa steka inne med stekos och fett i pentry och sprayhood. Fett på sprayhooden utgör startpunkt för mögel. Direkt på grillen kan man koppla små Campinggasburkar, men vi lyckades aldrig hitta gasolburkar med rätt skruvfattning, fastän vi letade i flera länder. Istället beställde vi Magmas slanganslutningsventil från USA. Den säljs inte i Europa då det inte är tillåtet med gasolslang längre än 1 meter. Vår otillåtna installation har en 2 meters slang från grillen till gasolflaskan i akterstuven. Slanganslutningsventilen korroderar och kärvar efter ett tag, ta med extra i reserv!



Magma gas grill

Värmare / Heater

Ett termostartstyrt Ebersprächer D4 dieselaggregat på 4 kW blåser varmluft genom grova isolerade luftslangar till 3 utsläppspunkter. Luftvärme ger snabbare uppvärmning än ett vattenburet system, är enklare att installera, men ger ej samma jämna värme.

Värmeaggregat / Heater

En värmeanläggning är ovärderlig i nordiskt klimat, men helt obehövlig för vår resa. För att hålla den i trim, så den inte rostar ihop, körs den en stund varannan vecka.  

Skydd för värmeslangar / Protection of heating ducts

Gamla kylskåpshyllor kan böjas och fästas med klammer på träklossar som fästes med sikaflex mot skrovet. Skyddar värmarens ömtåliga varmluftsslangar.

Kylskåpsgaller som skydd
Refrigerator shelves as protection of air ducts

 Länspumpar / Bilge pumps                                     
Förutom den ordinarie handlänspumpen i sittbrunnen sitter en extra handlänspump monterad på nedgångstrappan inne i båten. Den sätts upp vid överhavsseglingar och har en lång slang som når överbord. Tanken är att i ett nödläge kunna stå inne och pumpa utan att behöva göra detta ute i sittbrunnen i t.ex. överbrytande sjö. Pumpen är placerad i bekväm arbetshöjd så man kan stå stadigt och arbeta med både ben och överkropp för att få större kraft och längre uthållighet. Bägge pumparna är av fabrikat Whale Gusher 10 Mk3 för att förenkla reservdelshållningen.


Extra länspump monterad på trappan
Emergency bilge pump mounted on the stairs

Dessutom finns en lös dränkbar 12V pump, Johnson L4000 som kan placeras där behovet är störst. Med en lång slang kan vattnet pumpas överbord. Med avsikt är den inte placerad i kölsvinet, eftersom vid en ev. större läcka i förstäven inträngande vatten förmodligen inte rinner till kölsvinet p.g.a. att de integrerade tankarna i förliga delen av kölsvinet hindrar vattenflödet.

Elektrisk dränkbar länspump / Electrical bilge pump

Kölsvinslarm / Bilge alarm

Ett larm sitter i kölsvinet. Detta larmar enbart, startar inga länspumpar. Vill undvika att länspumpen sätts igång vid ett läckage och pumpen håller undan vattnet och tömmer batterierna utan att man märker något.

Vattenmätare / Water meter

En extra mekanisk flödesmätare har monterats på vattenledningen från tanken, eftersom en elektrisk mätare behagar krångla ibland. Kontroll på dricksvattenmängden är livsviktigt vid långa överhavsseglingar.

Septiktank / Holding tank
Inför kanalresan installerade vi en tömningsanordning med utsugsmöjlighet på däcket. Vi hade läst någonstans att detta var ett krav på kanalerna. Under hela kanalresan från Östersjön till Medelhavet såg vi endast två utsugningsstationer, ingen fungerade! Alla pumpar direkt ut! I Karibien är det dessutom ovanligt med septiktankar.

Repbroms / Braking belay device
Bergsklättrare använder en självlåsande repbroms, s.k. GriGri, för att säkra sig vid en lina. Vi använder den när en lina behöver avlastas, t.ex. om ett skot har kommit i beknip i vinschen. Kan även användas vid klättring upp i masten, men då behövs det flera som sätts på ett eller två spända fall.

Jolle / Dinghy

Har man inte investerat i en dyr jolle i hypalon, utan köpt en tillverkad av PVC-duk, bör man låta tillverka ett överdrag för att skydda mot solljuset. Värmen och solljuset medför att mjukgörningsmedlet i PVC-n avges och duken blir klibbig. De flesta segelmakare i Karibien tillverkar dessa överdrag.

Vår 2-taktare på 3,5 hk ger jollen måttlig fart. Vi valde den p.g.a. den låga vikten, endast 13 kg. Lätt att lyfta ner från akterpulpiten till jollen utan hjälp av linor eller kranarm. Har man plats på däcket eller dävertar i aktern ska man ha en RIB-jolle med hård botten och en motor på ca 10 hk, så man får planingsfart. Ofta ankrar man långt från jollebryggan och tungt lastad med proviant ligger en vanlig jolle djupt och får en blöt gång.

I jollen skall förutom åror finnas ett litet ankare (vi valde Danforttyp, hopfällbar dragg fungerar inte) för att kunna hålla ut jollen från kajer och bryggor med vassa bultar och musslor. Motorn ska vara fastlåst och dessutom behövs en lång vajer för att låsa fast jollen i kajen/bryggan. En kätting är att föredra, men blir tung och klumpig. En kort repstege eller en repslinga fäst i jollen så att man kan nå den utifrån och sätta foten i underlättar den dagen man råkar falla i drickat och vill ta sig upp i jollen igen.  Prova innan det blir skarpt läge!

  

Jolle med skyddskapell mot UV strålar.
Dinghy with cover to protect against UV-rays.

Jollelåsning / Dinghy locking

Varje natt hissas jollen upp ur vattnet och låses med vajer eller kätting. Det räcker inte att bara låsa och ha den kvar i vattnet. Flera bekanta har ångrat att de inte gjort detta. En fick köpa tillbaks sin jolle för 400 US dollar. Självklart är även utombordaren fastlåst. 

DIVERSE / MISCELLANEOUS

Tef-Gel
En teflonbaserad pasta, stryks på rostfria skruvar som sätts i aluminium t.ex. mast, bom, biminibågar, vindruteram, utombordare, jolleåror m.m. Används även på andra delar som ej skall fastna i varandra t.ex. vantskruvar, propeller på propelleraxel m.m.

Gästflaggor  / Courtesy flags

Finns bara i välsorterade båttillbehörsaffärer. Finns inte att köpa i t.ex. Centralamerika.

På några platser syr lokalbefolkningen flaggor på beställning. Ett annat sätt är att ta med tyg i olika kulörer och vattenfasta färgpennor och tillverka egna flaggor.

Hemmagjord gästflagga / Home made courtesy flag

Konservering / Food preservation      

Vi tillverkar egna konserver. Med en tryckkokare konserverar vi färdiga rätter i glasburkar. En måltid för 2 personer ryms lagom i en stor syltburk. Hittills har de hållit över 3 månader. Smakar mycket bättre än köpekonserver och kan även ätas kalla om det kniper i grov sjö.

Termosmuggar / Thermos jugs

Termosmuggar i rostfritt stål med gummisula. Spill- och krängningssäkra i varje väder. Kan rekommenderas.

Öronproppar / Ear plugs
Glöm inte att ta med! Många strandbarer kör disco hela natten ända fram till gryningen

Verktyg / Tools

Här tips på några verktyg som vi inte víll vara utan: Dremel för att borra, slipa och såga där det är trångt. Dremels gasdrivna lödpenna för att bl.a. skära tampar. Multimaskin för medelstora såg och slipjobb. Liten batteridriven skruvdragare för trånga utrymmen.

Multimaskin, Dremel lödpenna, Dremel borrmaskin,
tångampéremeter, skruvdragare

Boatboys
Vi har träffat på dem på Dominica, St. Lucia och Bequia. De kommer ut i en jolle och möter utanför bukten. De erbjuder boj, utflykter och andra tjänster. Om man antar någon tjänst ska man ta boatboyens namn och hänvisa till honom när nästa boy kommer. De kan vara väldigt påstridiga, men accepterar när man talar om att man redan har en överenskommelse med en annan boy. Varning för deras bojar, läs mer under ”Bojar”! Man behöver inte köpa deras tjänster, utan kan ankra själv i närheten.

Utbildning / Education

Förutom de självklara utbildningarna i navigation, tidvatten, sjukvård och radiokommunikation (SRC och LRC) bör man före långseglingen genomgå någon kurs i praktisk överlevnad. Teoretiska kunskaper hjälper inte långt vid en ev. nödsituation, när tiden är knapp, man är stressad och det kanske är mörkt. Hur flytvästen fungerar, hur det känns att hoppa i vattnet med fullt sjöställ, hur man vänder en uppochnervänd livflotte, hur man tar sig upp i en livflotte, hur man hissas upp i en helikopter, hur man tar upp en person ur vattnet. Allt detta ska man ha tränat, så att man agerar vant och lugnt i en krissituation och utför manövrerna på bästa, säkraste och snabbaste sätt. 

Vi valde att gå en weekendkurs hos Scandinavian Safety Training Centre SSTC på Käringön i Bohuslän. Ovanstående övningar genomfördes i en vågbassäng och därutöver ingick brandsläckning med olika typer av brandsläckare och nödraketskjutningar.

Dessutom finns det kurser med praktiska övningar hur man tätar en läckande båt. Realistiska fall där vattnet strömmar in genom olika typer av hål och sprickor som skall tätas med det man normalt har tillhands ombord.



 

Jordplatta / Earthing plate